champagne
vignoble-de-champagne.gif

Regionen Champagne - Döpt av romarna efter Campania i betydelsen “platt odligslandskap”

Distriktet La Champagne omfattar 324 byar och är indelat i fyra departement:

  • Ardennerna

  • Marne

  • Aube

  • Haute Marne

Vindistriktet Champagne ligger 150 km nordöst om Paris i floden Marnes dalgång. Området ligger i den norra ytterkanten av de rödvins odlingsbara latituderna, mellan 49 och 50 N bredd.
Odlingarna i departementen Marne och Aisne finns 120 till 180 m.ö.h.
I departementet Aube finns odlingarna på 170 till 300 m.ö.h.
Den genomsnittliga lutning är 12° men några av backarna är så branta som 59°.
De två huvudorterna är Reims och Épernay men även fina Troyes räknas in.

Vinregionen blev geografisk avgränsad mellan 1908 och 1919. Regionen täcker 35,000 hektar mark, vilken nästan är helt uppodlad. Ca 75% faller inom départementet Marne, 17% i Aube och resterande 8% är delat mellan Aisne och Seine-et-Marne. År 1950 fanns det bara 11 tusen hektar planterade, men 1980 - 24.000 hektar.

Området Marne rymmer 66% av alla Champagne-vingårdarna, Aube står för 23%, Aisne 10%, och Haute-Marne och Seine-et-Marne står tillsammans för resterande 1%.
Innan vingårdarna förstördes av Phylloxeran i slutet av 1800-talet fanns det cirka 70 000 hektar vinodlingar i Champagne (dubbla den nuvarande ytan). 1908 hade skadedjuret minskat champagneområdet till en yta på bara 15 000 hektar, men år 1927 hade vingårdarna blivit omdesignade och omplanteras till de 34 000 hektar som odlas idag.
Vinodlingarna kan delas upp ytterligare i cirka 280 000 enskilda tomter, varav mer eller mindre 80 000 klassificeras som lieux-dits (vingårdar som har behållit sina historiska ursprungsnamn). Den genomsnittliga storleken på en tomt i Champagne är cirka 1200 m2.

13% av vingårdarna ägs av de stora champagnehusen. Resten är uppdelade mellan ca 14,000 odlare, vilken i genomsnitt äger mindre än 1 ha mark var.

Distrikt och klassade byar
Champagne är uppdelat i följande områden: se även kartan !

* la Montagne de Reims - är området närmast Reims. Liksom Côte des Blancs har Montagne de Reims flera grand cru-byar. Det finns några byar som är kända för sin pinot noir, särskilt Bouzy och Ambonnay. Dess jordar är krita-baserade med remsor av lerjord, brunkol, lera, sand, silt och marmel. Den har nio Grands Cru-byar och Pinot Noir är den huvudsakliga druvan som odlas här.

  • 7 960 hektar med:40 % pinot noir, 36 % pinot meunier,
    24 % chardonnay

  • * la Vallée de la Marne - är området längs floden Marne, som flyter från öst till väst. Det ligger huvudsakligen väster om Epernay. Denna delregion ligger vid flodstränderna i Marne och dess jordar är mer varierande än i de andra regionerna. Den innehåller bara två Grands Cru-byar: Ay och Tours-sur-Marne och Pinot Meunier är den största druvsorten som planteras här.

  • 11 590 hektar med: 62 % pinot meunier, 22 % pinot noir,
    16 % chardonnay.

  • * la Côte des Blancs - sträcker söderut från Epernay några tiotal kilometer. Chardonnay den dominerande druvan och här finns flera kända grand cru-byar: Avize, Chouilly, Cramant, Le Mesnil-sur-Oger, Oger, Oiry. Denna underregion har sitt namn tack vare druvan som planteras där. Champagner som produceras i detta område innehåller ofta termen "blanc de blancs" och det är källan till Chardonnay för många vintagechampagner och prestigekuvéer från de stora champagnehusen. Endast fyra byar ligger på den verkliga Côtes des Blancs-sluttningen, nämligen Avize, Cramant, Le Mesnil-sur-Oger och Oger som är kända för att producera viner med lätta, delikata dofter och finess och elegans.

  • 5 610 hektar med: 82 % chardonnay, 0 % meunier,
    8 % pinot noir

  • * la Côte des Bar/Aube - region producerar utmärkta champagner, ofta med lite mer rondör. Detta är delvis på grund av microklimatet, men också jordmånen, och att man har mycket odlad Pinot Noir. De har länge fått utstå mycket “förtal” men det beror på att de ligger långt bort från Reims och de kända husen. Detta är den enda stora underregionen, som ligger sydost om staden Troyes. Pinot Noir är den dominerande druvan som odlas här även om små mängder Chardonnay och i mindre utsträckning Pinot Meunier finns här också. Andra godkända druvsorter som sällan används finns också här inklusive Pinot Blanc, Arbane och Petit Meslier.

  • 8 230 hektar med: 80 % pinot noir, 14 % chardonnay,
    3 % pinot meunier

  • * la Côte de Sézanne/Sézannais - Sézanne är ett litet område som ibland nämns som ytterligare en egen under-region i Champagne men anses vara den sydligaste delen av Côte des Blancs. Kritan i Sézanne skiljer sig dock från den i Côte des Blancs; här är den mjukare, vilket ger champagnerna med lägre syra och större fruktighet. Bara fyra procent av Champagnes odlingar ligger i Côte de Sézanne.

  • AOC kontrollerade, 34 300 hektar :
    Les "grands crus" (17 kommuner, eller 14 % av AOC:s yta) ;
    ca. 4 800 ha
    Les "premiers crus" (42 kommuner, eller 17,6 % av AOC:s yta) ;
    ca. 6 000 ha
    Les "sans cru" (258 kommuner, eller 68,4% av AOC:s yta);
    ca. 23 500 ha

I varje distrikt finns ett antal byar och det är dessa byar som antingen saknar klassifikation eller klassificeras i Grand Crus respektive Premiers Crus beroende på kvalitén på vingårdarna. Fram till år 1985 var 12 byar klassade som Grand Crus, men 1999 höjdes ytterligare fem byar upp till Grand Crus-status, vilket gör att det idag finns 17 Grand Crus-byar. Premiers Crus-byarna är 40 till antalet.

Ett distrikt med ökande betydelse är Côte de Sézanne. Här odlas Chardonnaydruvor, som snabbt vuxit i popularitet. I det sydligast belägna distriktet Aube, som ligger närmare Chablis än de klassiska distrikten i Champagne, produceras fruktiga och generösa viner utan riktig komplexitet.

I Champagne finner man idag mer än 14,000 odlare av druvor och ca. 5 153 av dessa gör eget vin och 265 negocianter, så det är ingen lätt uppgift att hålla sig uppdaterad om hur alla traktens viner smakar.

Fakta om klimatet.
Champagnedistriktet är beläget nära den nordligaste gränsen för bra vinodling. Champagneterroiren har två stora utmärkande drag: nordlig breddgrad och ett dubbelt klimat som är föremål för både oceaniska och kontinentala influenser. Medeltemperaturen i området är 10 grader. Dagens höjning av medeltemperaturen är ett hot mot produtionen av fräsch champagne..

De stora klimatfaktorerna som kan ställa till bekymmer är:
Stränga vintrar. Riktigt hård vinterkyla kan döda rankorna, detta hände ex. 1985.
Vårfrosten förstör ofta rankorna(speciellt unga rankor), och under de kallaste nätterna händer det att odlarna tänder eldar i vingårdarna för att skydda vinrankan från kylan.
Varierande temperatur under blomsättningen gör att blomsättningen helt kan avstanna.
Hagel kan förstöra delar av skörden. Skadedjur m.m.
Under värmeböljor kan vindruvor bli solbrända, vilket skadar smaken.
Försök pågår för att undersöka hur druvor och must bäst kan skyddas från hettan, enligt Comité Champagne.

hagel.jpg

Hagelskador

En lista över faktorer som ökar risken att drabbas av vårfrost.

Vingårdsläge och topografi: i botten av sluttningar, vid häckar, väggar etc. kan luftcirkulationen vara begränsad, vilket ökar risken för frost.

Druvsort: vissa druvsorter är känsligare än andra. Chardonnay, till exempel, som knoppar tidigare, är känsligare än pinot noir.

Beskärningsdatum: ju tidigare du beskär desto tidigare knoppar vinstockarna och desto högre är risken för frost. Så helst bör vinterbeskärning göras så sent som möjligt.

Högtäckande gräs: I frånvaro av vind kan den kalla luften stagnera i höjd med gräset. Det kan resultera i ett par grader kallare luft och mer luftfuktighet, vilket avsevärt ökar risken för frost.

Vinrankans höjd: Experiment i Champagne med glesare planterade och därmed högre vinstockar visar lägre risk för frost än tätare planterade och lägre plantor.

divider3.gif
 
reims Champagne.jpg
 

Terroir: Tre huvuddrag – klimat, jordmån och variationer i landskapet – kombineras för att skapa en mosaik av mikroterroirer. Det finns lika många geografiska variationer i Champagne som det finns vingårdar.

Champagnes har en speciell jordmån som kallas belemnitkrita. Ordet kommer från grekiskans ”Be lemnon” som betyder pil eller spjut. Det är efter formen på bläckfiskarten som i kalkrika marker återfinns som fossil. Den geologiska grunden är unik i vinvärlden. För 69 miljoner år sedan så torkade det hav upp som täckte Frankrike och södra England. Botten sedimenterades i tjocka havsbäddar av hårt packade djurarter med kalk, upp till 350m. djupt på vissa ställen. Efter detta utsattes regionen för två efterföljande jordbävningar i Ile-de-France regionen, den sista för 12 miljoner år sedan. Detta gjorde att jordskorpan reste sig och krossades för att skapa champagnes kullar som vi känner dem i dag.

Fakta om jordmånen.

Fakta om jordmånen.

Vinodlingarna vilar på denna tjocka kritgrund – en så kallad bilimnita quadrata, på kullarna – som drar åt sig fuktighet och håller värmen under natten efter att ha värmts upp av solen under dagen. Samt bilimnita micraster på de flacka partierna. Kritgrunden förser också vinrankorna med nödvändiga mineraler. De tre bästa områdena i Champagne med belemnitkrita anses vara Montagne de Reims, Vallee de la Marne och Cote des Blancs.
Här är också samtliga Grand cru byarna belägna.

Fakta om druvorna i Champagne

Sedan 2021 är mögelresistenta druvan VOLTIS godkänd!
Officiellt tillåter appellationslagen i Champagne tre druvsorter: Arbane, Petit Meslier och 'Pinot' (en familj som inkluderar Noir, Meunier, Blanc, Gris och Chardonnay) och nu; Voltis är en vit druvsort som är en komplex inter-specifik ny korsning mellan Villaris x VRH 3159-2-12 (en intergenerisk korsning mellan Vitis vinifera x Muscadinia). Den innehåller gener från Vitis berlandieri, Vitis rupestris och Vitis vinifera, samt Muscadinia. Hybriden skapades i samarbete mellan INRA i Montpellier och Julius Kühn-institutet i Siebeldingen i Tyskland som en del av ett projekt som lanserades 2000 för utveckling av PIWI-sorter. Vinstocken kännetecknas av total motståndskraft mot mjöldagg och hög motståndskraft mot dunmögel. Voltis klasar är medelstora och måttligt kompakta. Bären är också medelstora med neutral smak och ett "lagom tjockt skal och en lagom saftig fruktkött".
Druvorna i Champagne är mest Pinot Noir (36%), Chardonnay (26%) och Pinot Meunier (38%). Man talar även om tre mindre kända druvor som är tillåtna: Pinot Blanc, Arbanne och Petit Meslier vilka fortfarande odlas av några vinbönder!
Sedan 2021 är mögelresistenta druvan VOLTIS godkänd!

Pinot Noir / Pinot Moret-386

Blå druva med vit druvsaft som ger ett generöst vin med kraft, som tål att lagras. Dominerar i områdena Montagne de Reims och l’Aube. Pinot Noir ger vin med kropp och en doft påminnande om röda äpplen, jordgubbar, lingon och hallon.. Aromerna liknar den som finns hos bourgogne-viner. I Montagne de Reims odlas mesta Pinot Noir på de nordliga till nordostliga sluttningarna. Druvorna är smakrika och dessutom tanninrika, vilket gör dem viktiga när vinmakaren skall få bra struktur på sin cuvée. Områdets toppdruvor kommer bl a från grand crus-byarna Bouzy och Verzenay.

Pinot Meunier

En blå druva med vit saft som ger mjukhet och fruktighet till vinet. Växer främst i La Vallée de la Marne. Pinot Meunier, som ofta orättvist anses som den sämre av de tre, har den mest speciella karaktären av de tre, med toner av svamp, exotiska frukter, karamell eller charkuterier. Den används ofta i standardchampagner för att ge ett mjukare och mer snabbmognande vin. PM är inte tillåten att odlas i vingårdar med högre klassificering än 95%. De bästa vingårdarna hittar man kring Grand Cru-byn Ay-Champagne.

Chardonnay

Bra vit druva som växer i Côte des Blancs och ger vinet friskhet och elegans. Chardonnay har en mycket bra struktur och en doft som ofta påminner om valnötter, nougat, rostat bröd och smör. I distriktet Côte des Blancs är det Chardonnay som dominerar. Viner producerade från områdets druvor är friska, eleganta och strama med härlig smak av päron, mineral och nötter. Områdets bästa vingårdar hittar man mellan grand crus-byarna Avize, Cramant och le Mesnil-sur-Oger. Utanför dessa områden talar man också om Sézanne, ett mindre område ca 30 km söder om Vallée de la Marne och Aube, ett större område 90 km sydöst om huvudområdena.

Clos des Goisses

Clos des Goisses

Vindistriktet Champagne

Fakta om odlingarna

routeduchampagne.jpg

Den totala vinodlingsytan i området är ca 35.000 hektar. Rankorna är planterade med ett avstånd mellan 0,9 och 1,5 meter. Raderna får inte har en större bredd än 1,5 m.
SGV: s ( Syndicat général des vignerons) styrelse röstade i juli 2021 för att tillåta ett utrymme på mellan 2 och 2,2 meter mellan varje planta i framtiden och låta dem växa upp till en höjd av 2 meter jämfört med 1,2 till 1,3 meter nu. - Snart kommer nog också godkännandet för skörd med maskiner!

Beskärningsmetoder

Taille Chablis, Cordon och Guyot

Fyra olika beskärningsmetoder.

Man använder sig utav fyra olika beskärningsmetoder. För vingårdar med premier och grand cru-status så måste rankorna beskäras enligt taille Chablis och taille Cordon. Taille Chablis, Cordon och Guyot är de system som är tillåtna för pinot noir och chardonnay i Champagne. Det finns ett system kallat Vallée de la marne, men denna metod är enbart tillåten för Pinot meunier som har lägre klassificering än 90 procent. Druvorna skördas för hand och förs sedan till presshusen.

nyplanteringar..

Nyplanteringar..

"Massal selection" förklarad - Vad är ett massalt urval?
När odlare vill plantera nya vingårdar, eller ersätta äldre vinstockar i slutet av sin produktiva ålder, köper man ett år gamla vinstockar från plantskolor.Dessa plantskolor hämtar vinstockarna från "moderplantor" planterade med certifierade kloner av individuella sorter, som sedan ympas på lämpliga huvudstammar.

Klassificering – Fakta

I Champagne säljer de flesta odlare en del av sin skörd till de stora champagnehusen. Därför delar man upp växtplatserna för druvorna i så kallade crus.. Utifrån denna cru-skala beräknas druvpriserna varje år. De bästa växtplatserna producerar druvor som klassas som ”100 procent”. Verzenay, Bouzy och Ambonnay räknas till dessa 100-procentiga – Grand Cru. De som räknas som ”99-90 procent” får kallas Premier Cru (44 stycken byar) osv.

 Samtliga byar är klassificerade enligt en procentuell skala mellan 80-100%.
Systemet kallas för Echelle des crus. Har dock i praktiken upphört!

Fakta om produktion.

Cirka 1-2 procent är roséchampagne
Resten är vit champagne; Cuvée, Blanc de blanc eller Blanc de noir
En ytterst liten produktion av stilla rött vin och vitt vin
Den sammanlagda produktionen är 2 miljoner hektoliter per år, vilket innebär 250.000.000 flaskor.

30,000 människor är verksamma i regionen.
110 Champagnehus har ca. 6,000 anställda

champagne-boka-provning.jpg

Det finns 146 kooperativ. Dessa delas i 4 olika verksamhetsområden:

  1. De som enbart pressar druvor.

  2. De som pressar druvor och utför den första jäsningen.

  3. De som pressar och vinifierar vinet fram till det stadium då vinet vilar sûr lattes.

  4. Kommersiella kooperativ som utför hela tillverkningsprocessen samt saluför och marknadsför champagnen.

14,000 är odlare, varav 8,000 jobbar heltid med vinodling/tillverkning. 5,000 odlare säljer hela eller delar av sin produktion under egen etikett.

Skördefakta.

Skörden startar oftast 100 dagar efter blomningen. Appellationstillhörighet ges endast vin som görs inom de stipulerade, fastställda värdena för maximalt skördeuttag per hektoliter för varje årgång. Beroende på årgång och förhållanden så hamnar dessa värden mellan 7,500 och 13,000 kg/hektar.


De viktigaste Grand Cru – byarna.

Champagne provning Gamla stan i Stockholm

Ambonnay är en av de största grand cry-byarna med sina 378 hektar stora vinodlingar. Den är idag fylld av odlare som tillhör kooperativet men som ändå säljer små mängder egen champagne.

Avize sluttningar är helt och hållet täckta av chardonnay. Druvorna som kommer från de branta sluttningarna ger finare och delikatare viner, men i en druvblandning kan de lite robusta vinerna från den relativt platta marken nedanför byn fylla sin funktion. Över huvudtaget ger Avize generellt lite kraftigare viner än de mer väldoftande Cramant och Le Mesnil.

Aÿ var det stora namnet i området långt innan vinerna blev mousserande. Otaliga var de kungar och påvar som hade Vin d´Aÿ som sitt favoritvin. I dag rymmer staden med sin a drygt 4000 innevånare, 19 mer eller mindre kända champagnehus och ett 50-tal odlarproducenter.

Bouzy med sina 217 hektar är en av de mest kända byarna i Champagne. Även om byn är överskattad håller Bouzy hög klass. Nästan alla de största husen antingen äger eller köper druvor från byns sydsluttningar till sina prestigecuvéer.

Cramant är kanske den vackraste av Côte des Blancs byar. Landskapet är böljande med en strålande utsikt över Moëts paradslott Château de Saran. Själva byn ligger omgärdad av ett hav av chardonnaystockar. Till byns förtjänster hör också dess jämnhet.

Le Mesnil-sur-Oger, kort och gott Le Mesnil. I över 40 år saknades det en futtig hektar för att Le Mesnil skulle få Grand Cru-status. Detta skedde först 1985 trots att byn ansågs som den främsta av alla. De druvor som växer i ett bälte på 160-220 meters höjd ger mycket eleganta champagner. Byn visar upp en mycket speciell Chardonnay-klon som ger en attack i doften även om mängden i en cuvée är litet. De lägen som är mest berömda är Chétillon, Musette, Jutées, Cocugneux, Champ d´Alouettes och framför allt Clos du Mesnil. Detta muromgärdade läge mitt inne i byn köptes 1971 av Krug. Historiskt sett är det Salon, också en monorcu-champagne, som gett byn ett mycket gott rykte.

Verzenay ger de mörkaste druvorna i hela Champagne. Det är ett litet mysterium hur man från dessa nordsluttningar kan utvinna så rika, peppriga och kraftiga Pinotviner.

Champagne map

"Bourgogne vous fait penser à des choses stupides; Bordeaux fait vous parlez d'eux, et Champagne fait vous les faites ".
"Bourgogne viner får dig att tänka på dumma saker, Bordeaux viner får dig att prata om dem, och Champagne får dig att göra dem. " Brillat-Savarin

Ordre des Coteaux de Champagne i Reims, Frankrike: ordredescoteaux.com - Regionen Champagne - Distriktet och byarna