hampagne frankrike
vignoble-de-champagne.gif

Regionen Champagne

är indelat i fyra departement:

  • Ardennerna
  • Marne
  • Aube
  • Haute Marne

Vindistriktet Champagne ligger 150 km nordöst om Paris i floden Marnes dalgång. Området ligger i den norra ytterkanten av de rödvins odlingsbara latituderna, mellan 49 och 50 breddgraden N.
De två huvudorterna är Reims och Épernay.

Vinregionen blev geografisk avgränsad mellan 1908 och 1919. Regionen täcker 35,000 hektar mark, vilken nästan är helt uppodlad. Ca 75% faller inom départementet Marne, 17% i Aube och resterande 8% är delat mellan Aisne och Seine-et-Marne. År 1950 fanns det bara 11 tusen hektar planterade, men 1980 - 24.000 hektar.

13% av vingårdarna ägs av de stora champagnehusen. Resten är uppdelade mellan ca 14,000 odlare, vilken i genomsnitt äger mindre än 1 ha mark var.

Distrikt och klassade byar:
Champagne är uppdelat i följande vinområden:
se även kartan !

  • la Montagne de Reims
  • la Vallée de la Marne
  • la Côte des Blancs
  • la Côte de Sézanne
  • la Côte des Bar/Aube

I varje distrikt finns ett antal byar och det är dessa byar som antingen saknar klassifikation eller klassificeras i Grand Crus respektive Premiers Crus beroende på kvalitén på vingårdarna. Fram till år 1985 var 12 byar klassade som Grand Crus, men 1999 höjdes ytterligare fem byar upp till Grand Crus-status, vilket gör att det idag finns 17 Grand Crus-byar. Premiers Crus-byarna är 40 till antalet.

Ett distrikt med ökande betydelse är Côte de Sézanne. Här odlas Chardonnaydruvor, som snabbt vuxit i popularitet. I det sydligast belägna distriktet Aube, som ligger närmare Chablis än de klassiska distrikten i Champagne, produceras fruktiga och generösa viner utan riktig komplexitet.

I Champagne finner man idagmer än 14,000 odlare av druvor och ca. 5 153 av dessa gör eget vin och 265 negocianter, så det är ingen lätt uppgift att hålla sig uppdaterad om hur alla traktens viner smakar.

Fakta om klimatet.
Champagnedistriktet är beläget nära den nordligaste gränsen för vinodling. Klimatet betecknas som nordligt kontinentalt med influenser från Atlanten. Medeltemperaturen i området är 10 grader.

De stora klimatfaktorerna som kan ställa till bekymmer är:
Stränga vintrar. Riktigt hård vinterkyla kan döda rankorna, detta hände ex. 1985.
Vårfrosten förstör ofta rankorna(speciellt unga rankor), och under de kallaste nätterna händer det att odlarna tänder eldar i vingårdarna för att skydda vinrankan från kylan.
Varierande temperatur under blomsättningen gör att blomsättningen helt kan avstanna.
Hagel kan förstöra delar av skörden. Skadedjur m.m.


reims Champagne.jpg

Champagne terroir

Den geologiska grunden i Champagne är unik i vinvärlden. För 69 miljoner år sedan så torkade de hav upp som täckte Frankrike och södra England. Botten lämnade tjocka havsbäddar av hårt packad kalk, upp till 350m. djupt på vissa ställen. Efter detta utsattes regionen för två efterföljande jordbävningar i Ile-de-France regionen, den sista för 12 miljoner år sedan. Detta gjorde att jordskorpan reste sig och krossades för att skapa champagnes kullar som vi känner dem i dag.

 Fakta om jordmånen.

Fakta om jordmånen.

Vinodlingarna vilar på en tjock kritgrund – en så kallad bilimnita quadrata, på kullarna – som drar åt sig fuktighet och håller värmen under natten efter att ha värmts upp av solen under dagen. Samt bilimnita micraster på de flacka partierna. Kritgrunden förser också vinrankorna med nödvändiga mineraler.

Fakta om druvorna i Champagne

Druvorna i Champagne är Pinot Noir (36%), Chardonnay (26%) och Pinot Meunier (38%). Man talar även om tre mindre kända druvor som är tillåtna: Pinot Blanc, Arbanne och Petit Meslier vilkafortfarande odlas av några vinbönder!

Pinot Noir / Pinot Moret-386

Blå druva med vit druvsaft som ger ett generöst vin med kraft, som tål att lagras. Dominerar i områdena Montagne de Reims och l’Aube. Pinot Noir ger vin med kropp och en doft påminnande om röda äpplen, jordgubbar, lingon och hallon.. Aromerna liknar den som finns hos bourgogne-viner. I Montagne de Reims odlas mesta Pinot Noir på de nordliga till nordostliga sluttningarna. Druvorna är smakrika och dessutom tanninrika, vilket gör dem viktiga när vinmakaren skall få bra struktur på sin cuvée. Områdets toppdruvor kommer bl a från grand crus-byarna Bouzy och Verzenay.

Pinot Meunier

En blå druva med vit saft som ger mjukhet och fruktighet till vinet. Växer främst i La Vallée de la Marne. Pinot Meunier, som ofta orättvist anses som den sämre av de tre, har den mest speciella karaktären av de tre, med toner av svamp, exotiska frukter, karamell eller charkuterier. Den används ofta i standardchampagner för att ge ett mjukare och mer snabbmognande vin. PM är inte tillåten att odlas i vingårdar med högre klassificering än 95%. De bästa vingårdarna hittar man kring Grand Cru-byn Ay-Champagne.

Chardonnay

Bra vit druva som växer i Côte des Blancs och ger vinet friskhet och elegans. Chardonnay har en mycket bra struktur och en doft som ofta påminner om valnötter, nougat, rostat bröd och smör. I distriktet Côte des Blancs är det Chardonnay som dominerar. Viner producerade från områdets druvor är friska, eleganta och strama med härlig smak av päron, mineral och nötter. Områdets bästa vingårdar hittar man mellan grand crus-byarna Avize, Cramant och le Mesnil-sur-Oger. Utanför dessa områden talar man också om Sézanne, ett mindre område ca 30 km söder om Vallée de la Marne och Aube, ett större område 90 km sydöst om huvudområdena.

 Clos des Goisses

Clos des Goisses

Fakta om odlingarna

routeduchampagne.jpg

Den totala vinodlingsytan i området är ca 35.000 hektar. Rankorna är planterade med ett avstånd mellan 0,9 och 1,5 meter. Raderna får inte har en större bredd än 1,5 m. Man använder sig utav fyra olika beskärningsmetoder. För vingårdar med premier och grand cru-status så måste rankorna beskäras enligt taille chablis och taille cordon. Taille chablis, cordon och guyot är de system som är tillåtna för pinot noir och chardonnay i Champagne. Det finns ett system kallat vallée de la marne, men denna metod är enbart tillåten för Pinot meunier som har lägre klassificering än 90 procent. Druvorna skördas för hand och förs sedan till presshusen.

Klassificering – Fakta

I Champagne säljer de flesta odlare en del av sin skörd till de stora champagnehusen. Därför delar man upp växtplatserna för druvorna i så kallade crus.. Utifrån denna cru-skala beräknas druvpriserna varje år. De bästa växtplatserna producerar druvor som klassas som ”100 procent”. Verzenay, Bouzy och Ambonnay räknas till dessa 100-procentiga – Grand Cru. De som räknas som ”99-90 procent” får kallas Premier Cru (44 stycken byar) osv.

 Samtliga byar är klassificerade enligt en procentuell skala mellan 80-100%.
Systemet kallas för Echelle des crus. Har dock i praktiken upphört!

Fakta om produktion.

Cirka 1-2 procent är roséchampagne
Resten är vit champagne; Cuvée, Blanc de blanc eller Blanc de noir
En ytterst liten produktion av stilla rött vin och vitt vin
Den sammanlagda produktionen är 2 miljoner hektoliter per år, vilket innebär 250.000.000 flaskor.

30,000 människor är verksamma i regionen.
110 Champagnehus har ca. 6,000 anställda
Det finns 146 kooperativ.

Ay-Champagne skörd.jpg

Dessa delas i 4 olika verksamhetsområden:

  1. De som enbart pressar druvor.
  2. De som pressar druvor och utför den första jäsningen.
  3. De som pressar och vinifierar vinet fram till det stadium då vinet vilar sûr lattes.
  4. Kommersiella kooperativ som utför hela tillverkningsprocessen samt saluför och marknadsför champagnen.

14,000 är odlare, varav 8,000 jobbar heltid med vinodling/tillverkning. 5,000 odlare säljer hela eller delar av sin produktion under egen etikett.

Skördefakta.

Skörden startar oftast 100 dagar efter blomningen. Appellationstillhörighet ges endast vin som görs inom de stipulerade, fastställda värdena för maximalt skördeuttag per hektoliter för varje årgång. Beroende på årgång och förhållanden så hamnar dessa värden mellan 7,500 och 13,000 kg/hektar.

 nyplanteringar..

nyplanteringar..


De viktigaste Grand Cru – byarna.

Ambonnay är en av de största grand cry-byarna med sina 378 hektar stora vinodlingar. Den är idag fylld av odlare som tillhör kooperativet men som ändå säljer små mängder egen champagne.

Avize sluttningar är helt och hållet täckta av chardonnay. Druvorna som kommer från de branta sluttningarna ger finare och delikatare viner, men i en druvblandning kan de lite robusta vinerna från den relativt platta marken nedanför byn fylla sin funktion. Över huvudtaget ger Avize generellt lite kraftigare viner än de mer väldoftande Cramant och Le Mesnil.

Aÿ var det stora namnet i området långt innan vinerna blev mousserande. Otaliga var de kungar och påvar som hade Vin d´Aÿ som sitt favoritvin. I dag rymmer staden med sin a drygt 4000 innevånare, 19 mer eller mindre kända champagnehus och ett 50-tal odlarproducenter.

Bouzy med sina 217 hektar är en av de mest kända byarna i Champagne. Även om byn är överskattad håller Bouzy hög klass. Nästan alla de största husen antingen äger eller köper druvor från byns sydsluttningar till sina prestigecuvéer.

Cramant är kanske den vackraste av Côte des Blancs byar. Landskapet är böljande med en strålande utsikt över Moëts paradslott Château de Saran. Själva byn ligger omgärdad av ett hav av chardonnaystockar. Till byns förtjänster hör också dess jämnhet.

Le Mesnil-sur-Oger, kort och gott Le Mesnil. I över 40 år saknades det en futtig hektar för att Le Mesnil skulle få Grand Cru-status. Detta skedde först 1985 trots att byn ansågs som den främsta av alla. De druvor som växer i ett bälte på 160-220 meters höjd ger mycket eleganta champagner. Byn visar upp en mycket speciell Chardonnay-klon som ger en attack i doften även om mängden i en cuvée är litet. De lägen som är mest berömda är Chétillon, Musette, Jutées, Cocugneux, Champ d´Alouettes och framför allt Clos du Mesnil. Detta muromgärdade läge mitt inne i byn köptes 1971 av Krug. Historiskt sett är det Salon, också en monorcu-champagne, som gett byn ett mycket gott rykte.

Verzenay ger de mörkaste druvorna i hela Champagne. Det är ett litet mysterium hur man från dessa nordsluttningar kan utvinna så rika, peppriga och kraftiga Pinotviner.


"Bourgogne vous fait penser à des choses stupides; Bordeaux fait vous parlez d'eux,
et Champagne fait vous les faites ".
"Bourgogneviner får dig att tänka på dumma saker, Bordeauxviner får dig att prata om dem,
och Champagne får dig att göra dem. "
Brillat-Savarin

Ordre des Coteaux de Champagne i Reims, Frankrike: ordredescoteaux.com