Allt om Champagne! - Fabrication de champagne!
FAKTA: Så här går tillverkning av "le champagne" till.. även ekologisk odling och tillverkning!
OBS ! - Tillverkning av annat bubbel kan ni läsa om här.

Regionen La Champagne är indelat i fyra departement: Ardennerna, Marne, Aube och Haute Marne
Vindistriktet Champagne ligger 150 km nordöst om Paris i floden Marnes dalgång.
Området ligger i den norra ytterkanten av de rödvinsodlingsbara latituderna, mellan 49 och 50 breddgraden N. De två huvudorterna är Reims och Épernay och så finns 319 små byar i Champagne-distriktet.

Vinregionen blev geografisk avgränsad mellan 1908 och 1919. Regionen täcker ca. 35,000 hektar mark, vilken nästan är helt uppodlad. Ca. 75% faller inom départementet Marne, 17% i Aube och resterande 8% är delat mellan Aisne och Seine-et-Marne.

13% av vingårdarna ägs av de stora champagnehusen - Moët et Chandon äger 1,190 ha. Resten är uppdelade mellan ca 16,000 odlare, vilka i genomsnitt
äger mindre än 1 ha mark var.

Fakta om druvorna i Champagne.
Druvorna som odlas i Champagne är Pinot Noir (38%), Chardonnay (29%) och Pinot Meunier (32%). Man har även mindre kända druvor som är tillåtna: Arbanne, Petit meslier, Pinot blanc, Pinot gris: utgör bara 0,05 % och som fortfarande odlas av några få vinbönder!
Och så nya druvan Voltis..se nedan!

Pinot Noir / Pinot Moret-386
Blå druva med vit druvsaft som ger ett generöst vin med kraft, som tål att lagras. Dominerar i områdena Montagne de Reims och l’Aube. Pinot Noir ger vin med kropp och en doft påminnande om röda äpplen, jordgubbar, lingon och hallon.. Aromerna liknar den som finns hos bourgogneviner. I Montagne de Reims odlas mesta Pinot Noir på de nordliga till nordostliga slutningarna. Druvorna är smakrika och dessutom tanninrika, vilket gör dem viktiga när vinmakaren skall få bra struktur på sin cuvée. Områdets toppdruvor kommer bl. a från grand crus-byarna Bouzy och Verzenay. Idag finns 13,141 ha planterat i Champagne.

Pinot Meunier.
En blå druva med vit saft som ger mjukhet och fruktighet till vinet. Växer främst i La Vallée de la Marne. Pinot Meunier, som ofta orättvist anses som den sämre av de tre, har den mest speciella karaktären av de tre, med toner av svamp, exotiska frukter, karamell eller charkuterier. Den används ofta i standardchampagner för att ge ett mjukare och mer snabbmognande vin. PM är inte tillåten att odlas i vingårdar med högre klassificering än 95%. De bästa vingårdarna hittar man kring Grand Cru-byn Ay-Champagne.

Chardonnay.
Chardonnay är en relativt senkomare till regionen och planterades först i Champagne under andra hälften av 1800-talet, främst i de kritrika jordarna i Côtes de Blancs. En bra vit druva som ger vinet friskhet och elegans. Chardonnay har en mycket bra struktur och en doft som ofta påminner om valnötter, nougat, rostat bröd och smör. I distriktet Côte des Blancs är det Chardonnay som dominerar. Viner producerade från områdets druvor är friska, eleganta och strama med härlig smak av päron, mineral och nötter. Områdets bästa vingårdar hittar man mellan grand crus-byarna Avize, Cramant och le Mesnil-sur-Oger. Utanför dessa områden talar man också om Sézanne, ett mindre område ca 30 km söder om Vallée de la Marne och Aube, ett större område 90 km sydöst om huvudområdena. Idag finns 10,384 ha planterat! Specialisterna på druvan är Salon och Delamotte.

Varje vinkännare känner till de tre huvuddruvorna Champagne - upprepa: "Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier." Och ändå finns det fler...!
Medan de tre kända sorterna är de mest planterade i regionen har Champagne AOC faktiskt sju druvor godkända för användning i den berömda bubblan. De andra godkända druvorna inkluderar Arbane, Petit Meslier, Pinot Blanc och Pinot Gris.

Champagnehuset Aubry är en intressant del av denna historia, och deras historia är hur jag först kom över denna information. Det verkar som att 1986, började ägarna, Philippe och Pierre Aubry, tänka på hur de kunde skapa ett speciellt vin för att fira sitt 200 års jubileum, som skulle firas 1991. De fick idén att skapa ett vin som skulle reflektera de viner som gjordes i regionen på 1770-talet när verksamheten började.
Efter omfattande forskning upptäckte de att många av de druvor som odlades i Champagne-regionen vid den tiden var nästan bortglömda, och i vissa fall nästan utrotade. De planterade Arbanne, Petit Meslier, Pinot Blanc och Pinot Gris. Då de unga vinrankorna inte var mogna för att skördas för bicentennial jubileeum började de skörda sina "glömda" druvor först 1993 och 1994 och kunde skörda alla sju druvsorterna. Den cuvee de skapade 1994 heter "Le Nombre d'Or", vilket betyder "Det gyllene talet", som representerar de sju tillåtna druvorna i Champagneområdet.

De andra druvorna…...
Arbane är en vit vindruvsort som historiskt planterades i Aube-regionen Champagne. De är nu väldigt sällsynta; dess planteringar i hela Frankrike utgör mindre än en hektar. Champagnehuset Moutard-Diligent gör en 100% Arbane champagne kallad Vieilles-Vignes samt en Cuvé 6 Cépages som inkluderar Arbanne samt Pinot Blanc och Petit Meslier.
Petit Meslier, en vit sort, är en nära släkting till Chardonnay, som är resultatet av ett korsning mellan Gouais Blanc (en av "föräldrarna" till Chardonnay) och Savagnin. Medan druvan är extremt sällsynt, brukar den vara planterad i Champagne på grund av dess förmåga att behålla en hel del syrlighet även i områdets varmare delar. Det tycks vara något växande intresse för druvan, eftersom planteringarna nyligen ökat från 4 till 20 hektar i Frankrike. Duval-Leroy gör ibland 1000 flaskor ren Petit M.
Pinot Blanc, en färgmutation av Pinot Noir, var historiskt allmänt odlad i både Bourgogne och Champagne. Den odlas i små mängder i Champagneområdet, där den kallas "Blanc Vrai".  Flera champagner  använder Pinot Blanc i blandningar, inklusive Champagne Tassins Brut Cuvée Elegance, som säger att den är gjord av 50% Chardonnay och Pinot Blanc, 50% Pinot Noir.
Pinot Gris är troligen född i Bourgogne och anses vara en färgmutation av Pinot Noir. Tillsammans med Pinot Noir spred sig den från Bourgogne och växte kraftigt i Champagne-regionen på 1800-talet. Till sist sjönk planteringen i Champagne som druvan har mycket låg avkastning och är opålitlig.
Drappier producerar en champagne som heter "Quattuor." Quattuor har Petit Meslier, tillsammans med Arbanne, Pinot Blanc (här kallad Blanc Vrai) och Chardonnay i lika stora mängder. Vinet beskrivs som fruktigt, blommigt och delikat, och är dedikerat till de glömda druvorna av champagne .
NYA druvan VOLTIS godkänd i Champagne sedan 2021!

Fakta om odlingarna.
Den totala vinodlingsytan i området är f.n. ca 33,868 hektar, champagnehusen har 3 400 hektar odlarna äger 29 900 hektar. Rankorna är planterade med ett avstånd mellan 0,9 och 1,5 meter. Raderna får inte har en större bredd än 1,5 m. Man använder sig utav fyra olika beskärningsmetoder. För vingårdar med premier och grand cru-status så måste rankorna beskäras enligt taille chablis och taille cordon. Taille chablis, cordon och guyot är de system som är tillåtna för pinot noir och chardonnay i Champagne. Det finns ett system kallat vallée de la marne, men denna metod är enbart tillåten för Pinot meunier som har lägre klassificering än 90 procent. Druvorna skördas för hand och förs sedan till presshusen.
Ny miljöcertifiering i Champagne 2014. Runt 2000 hektar har redan fått denna nya certifiering som kallas ”Viticulture durable en Champagne”.
För att få denna måste man vidta 125 åtgärder enligt ett externt kontroll organ och erhåller då certifieringen "Hållbar vinodling i Champagne."
Det är mångasom tror mer på hållbart än på ekologisk odling. Ca. 500 hektar i Champagne har ekologisk certifiering av en total areal på runt
33 000 hektar. Hållbar vinodling betyder att man minskar på användandet av produkter som kan vara farliga för miljön och människor, men tillåter sig att i nödfall använda kemiska syntetiska produkter. Många odlare har andra certifieringar t.ex. Haute Valeur Environnementale etc.

Klassificering – Fakta.
I Champagne säljer de flesta odlare en del av sin skörd till de stora champagnehusen. Därför delar man upp växtplatserna för druvorna i så kallade crus.. Utifrån denna cru-skala beräknas druvpriserna varje år. De bästa växtplatserna producerar druvor som klassas som ”100 procent”. Verzenay, Bouzy och Ambonnay räknas till dessa 100-procentiga – Grand Cru. De som räknas som ”99-90 procent” får kallas Premier Cru (41 stycken byar) osv. Samtliga byar var klassificerade enligt en procentuell skala mellan 80-100%. Systemet kallas för Echelle des crus. Formellt avskaffades Echelle des crus 2010.

Fakta om produktionen.
Cirka 10 procent är roséchampagne.
Finns två sätt att göra rosé - färgning med rött vin eller Saignée -"druvan blöder" då färgpigment under 12-72 timmar från de mörka druvors skal. I Champagne ett förfarande för framställning av rosé- champagne i vilken färgen är härledd från macerationen på druvskalen.. En Saignée tenderar att producera mörkare färg och fränare  aromer i sin ungdom. Förespråkarna för saignée -metoden föredrar denna ofta för sin djärva fruktighet och dess naturligt uppnådda karaktär, som de ibland känner är mer äkta än att blanda rött och vitt vin samman. Kritiker av saignée rosévin säga att det kan sakna "finess" samt att produktionen är oregelbunden, och man får inte ett likartat resultat från år till år. Vanligen innehåller en blandad rosé mellan 10-20 procent rött vin.
Resten är vit champagne; Cuvée, Blanc de blanc eller Blanc de noir En ytterst liten produktion av stilla rött och vitt vin finns också.
Den sammanlagda produktionen är 2,5 miljoner hektoliter per år, vilket innebär 320.000.000 flaskor.
Champagnehusen (NM) 284 st , står för 219 miljoner flaskor som är 70% av försäljningen, kooperativen (CM) för 28 miljoner flaskor och odlarna(RM) för 72 miljoner flaskor. Vinodlingar ägda av négociant-hus (NM) är 12% (3,167ha)
Vingårdar/odlingar som ägs av odlare är 88 % (29,910 ha).
Totalt antal vinodlare ca. 19,000.
30,000 människor är verksamma i regionen.
110 större Champagnehus har ca. 6,000 anställda.
Det finns 146 kooperativ.

Skördefakta.
Skörden startar oftast 100 dagar efter blomningen. Appellationstillhörighet ges endast till vin som görs inom de stipulerade, fastställda värdena för maximalt skördeuttag per hektoliter för varje årgång. Beroende på årgång och förhållanden så hamnar dessa värden mellan 7,500 och 13,000 kg/hektar.

1. Pressningen är ett känsligt arbete; druvskalen får ju inte ge någon färg ifrån sig. Horisontala pressar används oftast men det är fortfarande vanligt att man ser de traditionella vertikala pressarna som utvecklades av Dom Pérignon. Bara 100 liter druvmust får extraheras från 160 kg skördade druvor. Den första pressningen ger den högts kvalitativa juicen, denna kallas tete – huvudet eller cuvée. Den är rikast på socker, spårämnen och andra smakämnen. De bästa champagnerna görs enbart på denna cuvée. Cuvéen ger 80 liter juice från 160 kg frukt. Den andra pressningen kallas taille- svansen, ger 20 liter. Detta gör att i den traditionella 4000 kg pressen ger 2,050 liter cuvée och 500 liter taille. De första 50 literna av cuvéen destrueras. Resterande must får ej användas till Champagne, det går till destillering och kallas vin de rebèche som utgör grunden till Fine de Champagne. De fasta resterna gör man Marc de Champagne av.
I Frankrike finns det över tjugo regler för druvpressning! Druvor pressas antingen i traditionella pressar eller genom mekaniska som en pneumatisk press. Det är möjligt att ett Champagnehus använder en traditionell press för Pinot Noir, men den pneumatiska pressen för Chardonnay.

2. Débourbage. (avslammning) Musten får vila och stabiliseras för att “orenheter” skall samlas på botten. En liten del SO2, svaveldioxid tillsätts. Här kan man också använde lite bentonit. Fasta partiklar (bourbes) avlägsnas och utgör 1-4 % volymen. Detta skickas till destillering för Fine/Marc.

3. Druvmusten får jäsa en första gång på tank eller i träkar. Här kan man även uppmuntra malolaktisk jäsning – omvandling av den hårdare äppelsyran till en mjukare mjölksyra – om man nu önskar.
Demi-muid: är en stor ektunna vanligtvis på 500 till 600-liter, i motsats till de vanliga faten - barrique på 205- 225-liter. Vissa champagnetillverkare föredrar denna större storlek som ger större förhållande mellan vin till trä. Ibland förvarar man sina viner på väldiga fat s.k. - Foudre.
Chaptalisation (valfritt): Tillsättning av socker till druvmusten är tillåtet i Champagne för att öka alkoholhalten i volymprocent med högst 2%. 
I6.83 g / l socker krävs för att ge en ökning med 1% volymprocent alkohol.
Druvmusten kan inte öka i volymen (med tillsats av socker) med mer än 1,12% för en 1% ökning i volymprocent alkohol!
Jästval (valfritt) jästen finns på druvskalen i vingården och har överförts under pressning till druvmusten. Olika jästsorter som finns i druvmusten kan kan renodlas och användas i vinificeringsprocessen,. De kallas ofta: Pasteur champagne jäst, Epernay champagnejäst och Premier cuvée /eller prise de mousse jäst och är av typen Saccharomyces bayanus. Eller så kan processen vara helt spontan.

Alkoholisk fermentering: Druvmustens jäsning stöds av närvaron av jästsvampar som omvandlar sockret till alkohol. Basvinet är känt som Vin Clair i Champagne-regionen. Det har vanligtvis en alkoholnivå på mellan 10,5 och 11,5 %.
Malolaktisk fermentering: Malolaktisk jäsning är namnet på den process under vilken bakterier gör om äppelsyra till mjölksyra varvid vinet blir mjukare. Det är istället enzymer som står för omvandlingen. Malolaktisk jäsning omvandlar alltså äppelsyran i vinet till mjölksyra. Denna process sker naturligt under våren när det varmare vädret aktiverar enzymerna som finns i vinet.  Mjölksyra är krämigare, så det kommer att ge mjukare egenskaper till den slutliga champagnen. Malolaktisk jäsning kan blockeras genom tillsats av en större mängd SO2 före vinification eller genom att reglera temperaturen hos de termostatstyrda facken. En nyligen introducerad teknik använder den naturliga värmen som alstras vid alkoholjäsning för att utföra malolaktisk jäsning samtidigt. Malolaktisk jäsning kan vara total, partiell eller blockerad/stängd.
Vintillverkaren bestämmer alltså själv över denna jäsning!
Klarning: Basvinerna kan filtreras före tappning för att avlägsna resterande partiklar från vinningsförfarandena. Det mest naturliga filtret är tid. Under en lång tid kommer eventuella partiklar att deponeras i botten på kärlet.
Andra förtydligande tekniker är: perforerade filter, centrifugering och collage, som består av att passera ett protein genom vinet för att samla ihop svävande partiklar.
Kylstabilisering: ett sista steg är kall behandling eller ( "passage à froid" ) för att eliminera eventuella tartrat-kristaller närvarande i basvinet. Avsiktlig kylning av ett bas vin innan buteljering, i syfte att fälla ut tartrat kristaller så att de inte bildas senare i flaskan är allmänt praktik i Champagne, som i andra delar av världen, men vissa producenter undviker det som de anser vara en onödig manipulation av vinet, och eventuella tartrat kristaller som kan förekomma i en flaska är helt ofarliga.

4. Assemblage. Det stilla vinet från olika växtplatser, druvsorter och årgångar blandas normalt till ”la cuvée”. Varje champagnehus har sin egen stil och därmed sitt eget hemliga recept för blandningen, och den största delen av skörden årgångsbetecknas inte. Det vanliga receptet ligger på 30-40 basviner i cuveen. Men det finns hus som Krug med upp mot ett 90-tal basviner.
Blandning: (valfritt)  Blandning är konsten att kombinera olika basviner av olika druvsorter från olika år och olika ställen för att skapa de önskade egenskaperna för framtida champagne.

Reserv viner och hur de används för att förbättra eller behålla champagnehusstilar.

Reserv viner är kvalitetsviner som sparas i reserven av ett antal olika skäl; De är ovärderliga för blandning under mycket dåliga årgångar, de används också i vissa "husstilar" som ger karaktär och komplexitet. Det är en lyx som inte alla mindre hus har råd att hålla i stora mängder, men det kan inte förnekas vilken effekt det har på kvaliteten.

Reduktiv vinframställning: När vinmakare syftar till att minska exponeringen av champagne för syre i vingården sägs deras vinframställningsstil vara reducerande. Reduktiv vinframställning innebär att minimera eller eliminera metoder som bâtonnage och jäsning av ek.

Reserv viner är helt enkelt viner som sparats från tidigare årgångar, viktiga för produktion av icke-vintage NV Champagne, och har blivit ett integrerat verktyg sedan införandet av Blockeringssystemet 1938 för att jämna ut årgångsförhållandena. Reserver ger det färdiga vinet drickbarhet vid en snabbare, eftersom de ger vinet rundhet, rikedom och en mjuk komplexitet. Man tror allmänt att ju större mängd som används desto bättre är det färdiga vinet. Mängden som används varierar från hus till hus och kan vara allt från tio till femtio procent. Vintageförhållandena kommer också att påverka mängden som används, med mindre mängd i de goda till stora årgångarna.
Det finns en missuppfattning att reservviner används främst för att producera olika husstilar oavsett basvinets kvalitet. Reservviner kan ge karaktär men kan inte kompensera för alla naturfel.
Kvaliteten på basvinerna och deras goda blandningar är nyckeln till husstilar. Det är monteringen av de olika crus- och druvsorterna som mer bestämmer en husstil. Oftast liknar reservvinets roll samma som dosagens som genom att den gör det möjligt att avnjuta champagne vid en tidigare ålder, varvid dosens sötma balanserar syran, medan reservviner ger rikedom, rundhet och tillgänglighet.
Mängden reservviner som används varierar från hus till hus, och för vissa är reservkomponenten en integrerad del av husets personlighet och stil. Användningen av åldrade reservviner är viktiga inslag i hus som Roederer, Bollinger, Krug, VC, och Charles Heidsieck.

En Blanc de Noirs Champagne kan vara en blandning av de två svarta druvsorterna som erkänns i AOC eller kan tillverkas av endast en av dem. Det kan också vara en blandning av olika år, eller från ett år.
En Blanc de Blancs Champagne kan vara en blandning av någon av de fyra vita druvsorterna som erkänns i AOC eller tillverkas av endast en av dem. Det kan också vara en blandning av olika år, eller från ett år.
En vintagechampagne kan vara en blandning av olika druvsorter eller en enda sort som ger alla viner från samma års skörd.
Andra blandningstekniker är Solera eller evig. Båda består av flera år och läggs till det nya årets basvin till de tidigare årens basviner i samma fat. Detta skapar en evig blandning av alla viner från tidigare år som kan användas förblandad. Solera konceptet kan hanteras separat; druvsort med druvsort, vingård med vingård etc., vilket skapar många små solerablandningar. Dessa kan sedan blandas i olika proportioner och blandningsmöjligheterna är oändliga.
En Champagne som är gjord av en typ av druva från en vingård och från ett års skörd har inte blivit blandad.
Multi Vintage (MV) är blandning av flera årgångsviner.
En Rosé eller Rosa Champagne kan antingen blandas eller "a saignée". För att blanda denna tillsätts en liten del rött vin till vitt basvin.
En Rosé Saignée Champagne får sin färg genom att lämna den vita druvmusten i kontakt med de svarta - mörka druvorna under en begränsad tid.
Efter assemblage så klaras vinet. Här kan även en tredje omdragning ske.

5. Liqueur (likör) de tirage. När cuvéen är blandad tillsätter man en lösning på vin, lite rörsocker och jäst = liqueur de tirage.
De flytande jästkulturerna i likör de tirage måste innehålla en av de tre stammarna av Saccharomyces cerevisiae som används vid primär alkoholisk jäsning - speciellt utvalda stammar av torrjäst, med speciella organoleptiska egenskaper plus förmågan att utlösa prise de mousse (forma bubblorna).

Jästen hälls i en blandning av stilla vin, vatten, socker och diammoniumfosfat. Vinet tjänar till att mata jästen medan vattnet, som är närvarande i mycket små mängder, förhindrar att alkoholnivån överstiger 11 ° -12 °. Sockret bidrar med kolhydrater och fermenterbart material och diammoniumfosfatet ger de nitrater som är nödvändiga för celltillväxt.
Produktionen av dessa jästkulturer är hjärtat av "Champagnisation" -processen. I de sällsynta fallen där de saknar kraft blir sekundära jäsningen ineffektiv och vinet måste återföras till faten - vilka franska vinmakare kallar ” remise en cercles” eller ”återvända till banden "(en hänvisning till banden runt ett trä tunna).
För att uppmuntra jästaktivitet använder vinmakaren toppmodern teknik: jäsningsbassänger, utrustade med kraftfulla blandningsplattor, temperaturreglering och syreinsprutningssystem.

Jästmultiplicering och konditionering - det stadium i vilket jästen anpassar sig till miljön av sekundär jäsning - kan ta allt från fyra dagar till flera veckor. Den erhållna odlingen innehåller cirka 40-80 miljoner levande jästceller per milliliter vätska. Den tillsätts vid tappningssteget i en koncentration av 3 liter ”likör” per hektoliter vin, vilket ger en inokulationsvärde på 1,2-2,4 miljoner levande jästceller per liter vin.
För tio-femton år sedan ansågs jäst helt enkelt vara ett jäsningsmedel. Idag har vetenskap visat att jäst innehåller en värld av möjligheter: varje olika stam producerar en rad olika smaker och aromer.
Mängden rörsocker som tillsätts är vanligen 18-22 till 24 g/liter för att ge 5 till 6 atmosfärers tryck i buteljen och ökar alkoholhalten med 1,3-1,5 volymprocent. Förr fanns en lätt mousserande version av Champagne; "Champagne Crémant", som innehöll halva denna mängd socker (12 gram istället för 24 gram) och med hälften av trycket som ett resultat.
Vinet fylls på flaskor som förses med kronkapsyl; uppfunnen 1891 av William Painter. För prestigeviner används ofta en liège agrafe – kork med metallbrygga. 

”Skaknings hjälp” tillsätts också strax före tappning: naturliga och / eller minerala adjuvanser (taniner, bentonit, alginater) som hjälper de döda jästcellerna att bilda större klumpar, så att de inte fastnar på flaskans sidor. Ju tyngre deposition, desto lättare glider den ner i flaskhalsen och sen ur flaskan.
Det sista steget före slutlig tappning är att blanda allt noggrant i en tank - det blandade vinet, likör de tirage som innehåller jästkulturen och gödningen. I slutet av denna process flaskfylls vinet av ett höghastighets helautomatiskt flaskfyllningssystem.
När nu flaskan fyllts, förses en standard champagneflaska med en bidule: en ihålig plastcylinder utformad för att hålla kvar rester av jäst som samlas i samband med riddling. Bidulen hålls på plats med en kronkapsyl, som  förhindrar förlust av tryck, samtidigt som den långsamma, kontrollerade oxidationen fortgår och som är så viktig för framgång med den andra fermenteringen (jäsningen). En bidule: se bild.
Flaskorna får sen ligga sur lattes – på jästen och på läkter – i svala kritkällare.

Le tirage liège då den andra jäsningen har kork i stället för kapsyl.
Många anser att detta gör det möjligt för något mer syre för att komma till vinet under den andra jäsningen, vilket resulterar och i en champagne med finare bubblor och smidig konsistens. Sådana champagneflaskor -har en fyrkantig ring - Bague Carré - den kvadratiska läppen vid mynningen av flaskan, som används för att fästa klämman. En fyrkantig ring indikerar alltså att champagneflaskan förslutits med kork för den andra jäsningen. (en kronring - en tunn, rundad läpp - Bague Couronne - ses på topparna av de flesta champagneflaskor. Kronringen säkrar kronkapsylen för den andra jäsningen.)

6. Andra jäsningen  på flaskan. Sockret och jästen bildar kolsyra och vinet blir mousserande vid la prise de mousse. Ju längre denna andra jäsning sker desto högre kvalitet får slutresultatet. Efter att den andra jäsningen är färdig vilar flaskorna horisontalt i minst 15 månader för NV-champagne (CIVC arbetar idag för att förlänga denna period till 18 månader) och 36 månader för årgångschampagne. Under denna period så skakar man flaskorna och packar om dem. Syftet är att få ett mer homogent resultat och fastare depôt. Processen kallas poignetage.
Den döda jästen-proteinet utsätts för en enzymnedbrytning (samma process som kallas mörning i kötthandeln) och kommer över tid att samlas på botten och även smaksätta vinet.... “le gout de champagne”.
Detta kan ofta påminna om chark- och ekfatskaraktär trots att vinet inte lagrats på ekfat.
Alkoholhalten varierar mellan 10,5 och 13%. Vintage måste hålla min 11%
Tirage: Handhavandet av tappning. Icke-vintagechampagner NV kallas efter tappningsår snarare än skördeåret. Till exempel skulle 'triage 2019' innebära att champagnen tappades på flaska 2019 och basårgången sannolikt 2018.

Enligt lag får Champagne viner inte börja tappas förrän i januari efter skörden. Tappning kan ta allt från några dagar till åtta månader beroende på storleken på huset och de tillgängliga tappningsanläggningarna. Mindre hus tenderar att använda tjänsterna för mobila tappningsenheter, medan deras större konkurrenter alltid har egna tappningsanläggningar med höghastighets och helautomatiska tappningslinjer, som arbetar i fyllningshastigheter på 2.000-18.000 flaskor per timme.

7. Remuage. Kvar i flaskan blir en jästfällning, depôten. För att kunna avlägsna fällningen placerar man flaskorna i speciella träställningar, pupîtres. I ställningarna vrids flaskorna upprepade gånger, remuage, och vänds med halsen nedåt, sur pointe, så att fällningen till slut samlas vid kapsylen.
(Maskinellt; giropalette, pupimatic).

Champagnisering är det sista steget där korken placeras i flaskan och doseringen som bestämmer skillnaden mellan Extra-brut, Brut, Demi-Sec och Extra-Dry etc.
Champagnisering delas upp i fyra steg:
1. Degorgering: Efter att ha fryst ner halsen där jästfällningen är, öppnar vi flaskan och jästproppen drivs därmed ut.
2. Doseringen: En liten tillsats a v dossprit sätter en sista touch till champagnen. Skillnaden mellan Brut / Demi-sec /Extra-dry sker vid denna tidpunkt.
3. Installationen av korken
4. och sen Lagringen!

8. Sur pointe. Vinet är nu färdigt att genomgå den så kallade degorgeringen då flaskans hals doppas i ett köldbad som är -18 till - 27 grader. Fällningen bildar då en ispropp i flaskan. Kapsylen tas av och isproppen med fällningen kan skjutas ut ur flaskan. Denna process kallas a la volée. Processen kan göras direkt för enklare champagner men för de högre kvaliteterna lagras champagnen ytterligare för att ge mer komplexitet. Ibland har man hjälp av en Bidule för att få ut fällningen lättare! Ibland står datum för degorgeringen på etiketten:

RD-Nyligen degorgerad: Även kallad sen-degorgerad; Nyligen degorgerad champagne har förvarats på sin jästfällning längre än den ursprungliga degorgerad releasen. Eftersom jästen förbrukar syre under jäsningen, förblir champagner som hålls kvar på fällningen "färsk" och skyddade från syre (i upp till 50+ år?). När den väl är befriad sin fällning börjar den långsamma åldringsprocessen. Därför ger frigöringsdatumet en indikation på champagnens mognad. Nyligen degorgerad champagne kommer att smaka mycket fräschare och mer ungdomlig än original tappningen, som kommer att ha hunnit längre längs vägen mot full "mognad" och sen övermognd. Goda exempel på sen-degorgerad champagne är Bollinger R.D. , Dom Pérignon P2,P3 och Krug Collection.
Det är skillnad mellan lagring på jästen i liggande flaska (sur lie) och lagring på jäst i flaskhalsen - stående, snett nedåtlutande som i riddlingsläget (sur pointe). Ställningen kan alltså påverka riddlingen/skakningen och tidpunkten för vinets mognad. Det finns en helt ny värld att upptäcka i remuagens tecken – balans, fyllighet, syra, kraft, frukt, energi och mineralitet avgörs tydligt i vinmakarens beslut om längden av vilan på jästen är sur lie eller är sur pointe.

Mognadscykel 1-2-3: Champagne har minst två-tre distinkta mognadsperioder: en med långsam utveckling, beroende av närvaron av jäst under lagring och en annan av snabbare utveckling, när jästen inte längre skyddar champagnen från syre och en tredje på väg mot utslocknande. De flesta genomgår bara två faser. Den fulla mognadscykeln fångas av Dom Pérignons koncept med Plénitude (faser), där champagne utvecklas och mognar genom tre definierade faser i sitt liv, och försvinner sent när den går in i varje evolutionsfas. Richard Geoffroy menar att champagnen har tre plénituder . Den första är ‘harmoni’, som inträffar efter cirka 8 år efter skörden. Den andra plénituden inträffar efter cirka 15 år, varav vinet legat i kontakt med jästfällningen i 12 år. I den andra plénituden letar man efter höjdpunkten av energi och intensitet då champagnen är i ‘high-definition‘. Det tredje fasen infaller mellan 30 till 40 år efter skörden, då champagnen har legat på sin jästfällning i minst 20 år. ‘P3′ är ‘balans och komplexitet‘ fasen.

9. Liqueur de dosage eller liqueur d´expedition tillsätter man innan man sätter i champagnekorken . Det är en blandning av champagne, socker/honung som ger vinet sötma. Att välja dosage för ett vin är ett viktigt övervägande, och är ofta en mycket bevakad hemlighet av producenterna. Vinmakare har många alternativ tillgängliga för att göra doseringen om de vill anpassa stilen på sitt vin. Till exempel kan doseringen göras av ekade viner, viner från andra regioner, separata reservviner eller andra cuvéer – även brandy och "l'Esprit de Cognac" (trippeldestillerad cognac till 80-85% renhet) är tillåtna tillsatser. Men de flesta dosager tillverkas uteslutande av vin från egna vingården och nästan alltid framställd av samma vin som degorgeras.

MCR (Mout concentré et rectifié) är koncentrad och renad druvmust som föredras av många små odlare för dosering, i stället för den traditionella likör d'expeditionen. Förespråkarna väljer den för; sin större neutralitet och friskhet, dess bekvämlighet, och det faktum att den är gjord av druvor istället för socker från betor eller sockerrör; de som är emot konstaterar denna metod säger att den är gjord av druvor med ursprung i Languedoc eller ännu längre bort, vilket utgör ett hån mot idén om champagneterroiren, och vissa ifrågasätter också dess neutralitet i smaken och hävdar att det faktiskt ger en viss konsistens och smak till den egna champagnen....
Nu är champagnen klar för slutlagring i källarna och kommer att lyda under
Henrys lag som säger att koncentrationen av löst gas i en vätska är proportionell mot gasens partialtryck i gasfasen ovanför vätskan tills flaskan öppnas, då ändras balansen och korken skjuts ut.

Champagne kan t.ex. vara brut, extra-dry, sec, demi-sec, (dry) eller doux d.v.s olika söthetsgrad – se nedan. Därefter sätter man en metallbricka och en stålgrimma över korken, en muselet, som håller emot trycket.

10. Vieillissement. Minst 15 månader för NV champagne och 36 månader för en Millésime. Ibland mycket längre!

... folien runt flaskhalsen hade inte en dekorativ funktion i början!? Folien kommer från den tid då ingen “likör d'expédition” (blandning av vin och socker) tillsattes efter att sedimentet avlägsnades från flaskan. Folien var att dölja den låga nivån i flaskan. Det var med andra ord en optisk illusion. Idag har folien bara en estetisk funktion.

Blocage är namnet på metoden att behålla vissa viner av god kvalitet, för användning under senare år för att göra icke-vintage champagne blandningar. Icke-vintage -NV - champagne, kan innehålla någonstans mellan 10% och 50% av reservviner. Reservviner är faktiskt mycket viktiga. Louis Roederer är känd för att använda upp till 40% reservviner i sina NV champagne.
Multi-Vintage (MV): Precis som icke-årgångar NV så blandas multi-vintage champagner från en mängd olika viner och årgångar. Flera årgångar är emellertid inte nödvändigtvis årliga rekreationer och har inte alltid en majoritets "vintage". De är snarare blandade från ett urval av gamla reservviner. Exempel är Lanson Extra Age Brut NV och Veuve Clicquot Extra Brut Extra Old NV.

• Användning av träfat:

• På 1960-talet minskade Champagnehusen gradvis sin användning av dyrbara fat/trätunnor, samtidigt som de för säkerhets skull ofta behöll en viss mängd fat i reserven (till exempel för känsliga viner som inte passar stora fat). Eken tas i skogarna i Argonne, Tronçais och Cher och tillverkas ofta av Tonnellerie-Gauthier i Menetou-Salon eller köps begagnade från Bourgogne.
  Numera använder man istället mest rostfritt stål eller cement ...

• Varje hus har sina hemligheter och tricks:
  en del jäser större delen av sina cuvéer i tunnor;

• andra föredrar att genomföra den första jäsning i temperaturkontrollerade tankar och endast använda trä för att lagra reservvinerna i faten;

• andra återigen använder träfat och / eller fat endast för en strikt begränsad del av sin produktion;

• många undviker all kontakt mellan vin och trä och begränsar mikro-syresättning till den lilla mängd luft som sipprar in i vinet genom korken under flaskans åldrande.

• Några tillverkare som Frerejean Frères - Cuvée des Hussards Immergée 2008 och Gaston Révolte lagrar sina viner i väntan att de ska mogna i havet.
  Östersjön, Atlanten och Medelhavet utnyttjas då. Flaskorna får ett lustigt utseende! Vinet sänks ner på 15-30 meter under havsytan. De perfekta förutsättningarna för åldrande viner. Temperaturen vid denna nivå är stabil och mellan 8 - 16 grader, med en maximal förändring på 1 grader per månad. Vin drar nytta av tystnaden och inget direkt solljus.

  Hur länge stannar vinerna i havet? Det beror främst på typen av vin och åldern då det lades i “vatten-vinkällaren”. I allmänhet tillbringar vinerna från 200 till 750 dagar under vattenytan. De flesta viner tas ut efter cirka 350 - 400 dagar.
  Vinet verkar utvecklas snabbare! Vissa vinproducenter som testat säger
  3-5 gånger snabbare. Vinet i sin ungdom blir mjukare och elegantare att njuta av, och vinets fruktkaraktär förstärks om materialet är av högsta kvalitet.

Champagne Augustin Gaia Blanc de Noirs använder “Géomaturation” i 24 månader dvs den lagras och mognar under jorden i vingården i två år! Resulterar i en skillnad i densitet och ett anmärkningsvärt djup samt överraskande vibbar av “rotaromer”.

Några experimenterar med lagring på-amfora. Amforor görs av lera och finns i olika storlekar och de kan användas till jäsning och/eller lagring av vinerna.

Historien om införandet av maskiner för tillverkning av flaskor
kan indelas i tre perioder som var och en kännetecknas av införandet av en ny form av maskin:
Från 1898 till 1905, halvautomatiska maskiner och för deras effektivitet krävs mycket skickliga arbetare.
Från 1905 till 1917, “Owens automat”, vilken krävde endast övervakning och mängden produkter var oberoende av övervakarens skicklighet.
Från 1917 till 1924 har handeln åter revolutionerats genom införandet av "matning och flödesanordningar " som visserligen kräver mer uppmärksamhet och skickligare övervakare än Owens maskin men som dessutom producerar fler glas per tidsenhet.
En lättare flaska
Fram till nyligen vägde en champagneflaska på 75 cl 900 g. Idag har en ny flaska utvecklats. Den här nya flaskan är 65 g lättare, den väger 835 g. För ögat finns inga synliga skillnader med den föregående och tyngre modellen. Experter anser att det är omöjligt att skapa en jämnare och tunnare flaska. I så fall kan det inte längre motstå det tryck som utvecklas i flaskan. (6 bar eller + 2 gånger trycket i ett bildäck)

Transversage: Handlingen att dekantera champagne från en flaska till en annan. Transversage används vanligtvis vid tillverkning av mycket små flaskor (mindre än en halv flaska) och mycket stora flaskor (större än jeroboam), eftersom andra jäsningen är mindre stabil i udda flaskstorlekar.

Så här går tillverkning av "le champagne" till..
även ekologisk odling och tillverkning!

Titta på Youtube: Bollinger

Grand cru och Premier cru *1919-†1990

De kända Grand Cru – byarna.
Ambonnay är en av de största grand cry-byarna med sina 378 hektar stora vinodlingar. Den är idag fylld av odlare som tillhör kooperativet men som ändå säljer små mängder egen champagne.
Avize sluttningar är helt och hållet täckta av chardonnay. Druvorna som kommer från de branta sluttningarna ger finare och delikatare viner, men i en druvblandning kan de lite robusta vinerna från den relativt platta marken nedanför byn fylla sin funktion. Över huvudtaget ger Avize generellt lite kraftigare viner än de mer väldoftande Cramant och Le Mesnil.

Aÿ var det stora namnet i området långt innan vinerna blev mousserande. Otaliga var de kungar och påvar som hade Vin d´Aÿ som sitt favoritvin. I dag rymmer staden med sin a drygt 4000 innevånare, 19 mer eller mindre kända champagnehus och ett 50-tal odlarproducenter.
Bouzy med sina 217 hektar är en av de mest kända byarna i Champagne. Även om byn är överskattad håller Bouzy hög klass. Nästan alla de största husen antingen äger eller köper druvor från byns sydsluttningar till sina prestigecuvéer.
Cramant är kanske den vackraste av Côte des Blancs byar. Landskapet är böljande med en strålande utsikt över Moëts paradslott Château de Saran. Själva byn ligger omgärdad av ett hav av chardonnaystockar. Till byns förtjänster hör också dess jämnhet.
Le Mesnil-sur-Oger, kort och gott Le Mesnil. I över 40 år saknades det en futtig hektar för att Le Mesnil skulle få Grand Cru-status. Detta skedde först 1985 trots att byn ansågs som den främsta av alla. De druvor som växer i ett bälte på 160-220 meters höjd ger mycket eleganta champagner. Lägena som är mest berömda är Chétillon, Musette, Jutées, Cocugneux, Champ d´Alouettes och framför allt Clos du Mesnil. Detta muromgärdade läge inne i byn köptes 1971 av Krug. Historiskt sett är det Salon, också en monorcu-champagne, som gett byn ett mycket gott rykte.
Verzenay ger de mörkaste druvorna i hela Champagne. Det är ett litet mysterium hur man från dessa nordsluttningar kan utvinna så yppiga, peppriga och kraftiga Pinot noir-viner.

Först klassades 12 Grand cru-byar:
Ambonnay, Avize, Aÿ, Beaumont-sur-Vesle, Bouzy, Cramant, Louvois, Mailly-Champagne, Puisieulx, Sillery, Tours-sur-Marne, Verzenay
1999 gjordes tillägg för byarna: Chouilly, Le Mesnil-sur-Oger, Oger, Oiry, Verzy.

Lieu-dit - bokstavligen “sagd-plats” - är en fransk toponymisk (geografiskt ursprung) term för ett litet geografiskt område med ett traditionellt/gammalt namn. Namnet hänvisar vanligtvis till någon egenskap av platsen, dess tidigare användning, en tidigare händelse, L'Homme Mort etc. En lieu-dit kan vara obebodd, vilket skiljer den från en "hameau", som är bebodd. Det finns uppskattningsvis 84 000 olika Lieu-dits i Champagne.
I Bourgogne används termen "klimat" omväxlande med lieu-dit.

* Lista med Clos *
Clos är en term som historiskt använts för att beteckna en vingård
(inte bara i Champagne) omgiven av murar som skulle skydda adelns egendomar från djur och ryttare. Dessa clos sköttes ofta av lokala klostret och kallas fortfarande clos även om stenväggarna idag inte är kvar. Ofta en prestigefylld vingård som länge motade vinlusen!

Clos des Goisses (Mareuil sur Ay 5,5 ha Pinot Noir) - Philipponnat
Första Clos-Champagnen som skapades 1959 av Pierre Philipponnat

Clos André Clouet (0.35 ha Pinot Noir ) - Champagne André Clouet
Clos l'Abbé ( 0.2 ha Chardonnay) - Hubert Soreau
Clos de l’Abbaye (o,5 ha Chardonnay) – Champagne Doyard
Clos Barnaut (0.4 ha Pinot Noir) - Edmond Barnaut
Clos des Belevals (1.2 ha Chardonnay) - Champagne Person
Clos des Bergeronneau (2.50 ha Pinot Noir & Meunier) + Clos de L’Aurore - Bergeronneau-Marion
Clos Bourmault (0.8 ha Chardonnay) – Champagne Christian Bourmault
Clos des Bouveries (3,53 ha Chardonnay) – Duval-Leroy
Clos de Bouzy ( 0.5 ha ) – Champagne André Clouet

Clos Cazals + Chapelle du Clos (3,7 ha Chardonnay) - Claude Cazals
Le Clos des Champions (0.8 ha Chardonnay) -  Champagne Leclerc-Briant
Clos du Château de Bligny (25 ha Chardonnay, Pinot Noir, Meunier, Petit Meslier, Arbane, Pinot Blanc) - Château de Bligny
Clos de Cumiéres (0.25 ha Pinot Noir & Chardonnay) - Champagne Hervé Jestin
Clos des Chaulins (0,68 ha Chardonnay, Pinot Noir, Pinot Meunier) - Lombard & Medot
Le Clos 667 ( 667 m2; 63% Chardonnay | 27% Pinot Noir | 10% Meunier - Patrick Boivin
Clos de Cerseuil – Champagne Mansard
Clos à Doré (0,55 ha Chardonnay) – Champagne Doré Monmarthe
Clos des Faubourgs de Notre Dame (0,15 ha Chardonnay = 100 fl! ) - Veuve Fourny
Clos des Futies (0.18 ha 50% Pinot Noir & 50% Chardonnay) - Vincent Charlot

Clos des Graviers - Champagne Pierre och Yveline Mignon
Clos d’Hortense (4.70 ha) - Champagne Pierre Leboeuf
Clos Jarot (0,30 ha ????????) – Champagne Nowack
Le Clos Jacquesson (0.9 ha Pinot Noir) - Jean-Hervé and Laurent Chiquet
Clos Jacquin ( 7 ha Chardonnay) – Champagne Pierre Caillot et Fils

Clos Lanson (1 ha Chardonnay) – Lanson
Clos Le Léon (0.8 ha Chardonnay) - Champagne Marc Hébrart
Clos des Maladries (0.16 ha Chardonnay) - Etienne Calsac
Le Clos Mandois (1,5 ha Pinot Meunier) – Henri Mandois
Clos de Marzilly (0.4 Meunier) – Champagne Michel Fagot
Clos du Mesnil (1,84 ha Chardonnay) & Clos d’Ambonnay (0,68 ha Pinot Noir) – Krug
Clos des Monnaies (1 ha Pinot Meunier & Chardonnay) - Champagne Goutorbe-Bouillot
Clos du Mont Dorin  - Champagne Léguillette-Romelot 
Clos du Moulin +  Clos Yons (2,2 ha PN & Chardonnay)  – Cattier

Le Petit Clos (0.08 ha  Pinot Noir = 1000 fl.)  – Jean Vesselle
Clos des Plants de Chênes - Champagne José Michel
Clos Pompadour (25 ha Chardonnay, Pinot Noir & Meunier) – Vranken-Pommery Monopole
Clos Rocher (0,63 ha Pinot Noir) – Champagne Gremillet
Clos Saint Hilaire (1,04 ha Pinot Noir) - Billecart-Salmon
Clos Saint Jacques  (0,83 ha Pinot Noir) + Clos Chaudes-Terres (0,45 ha) – Bollinger

Clos Sainte-Sophie (0.40 ha Pinot Noir) - Champagne Lassaigne
Clos de la Somnanbule (0.37 ha Chardonnay & Pinot Noir) - Champagne Vranken

Clos des Trois Clochers (0,45 ha Chardonnay = 1500 fl.) – Leclerc Briant
Clos Virgile (0.24 ha Pinot Noir & Chardonnay) - Paul Sadi

Lyckligtvis kunde inte Phylloxera-lusen komma genom murarna på två av dessa berömda vingårdar: Clos St Jacques och Clos Des Chaudes, båda ägda av Bollinger. Vingårdarna utgör den legendariska drycken Vielles Vignes Françaises; en Cuvée med (o)rimliga priser per flaska.

Champagneflaskor har en kod med initialer som visar vilken typ av odlare/vinmakare som varit med att göra vinet.
De vanligaste är:
NM - Négociant - Manipulant betyder att det är gjort av ett champagnehus med rätt att köpa druvor.

RM - Récoltant - Manipulant betyder att det är gjort av odlare som gör sin egen Champagne.

CM - Cooperative - Manipulant betyder att det är gjort av kooperativ.

RC - Récoltant - Co-opérateur betyder att det är gjort till en druvodlare av ett kooperativ.
I likhet med en CM distribueras dock den resulterande champagnen tillbaka till medlemmar i kooperativet, som marknadsför den co-op producerade champagnen under sin egen etikett.

SR – Sociéte des Récoltants – Odlare som delar anläggning

ND – Negociant Distributeur – Någon som säljer annans vin

MA – Marque d’ Acheteur som t.ex Operakällarens champagne som är gjord av André Jacquart.

Champagne årgångar - Årgångstabell
Champagne vintages 1900 - 2022

*****         En perfekt årgång
****          En strålande årgång
***           En bra årgång
**            En svag årgång
*              Undvik helst dessa årgångar

Här är några allmänt bedömda årgångar
i Champagne ( Champagne vintages )
Bästa årgångarna för champagne

1990    *****
1991    **
1992    ***
1993    ***
1994    **
1995    ****
1996    *****
1997    ***
1998    ***
1999    ****
—————————
2000    ****
2001    *-undvik!?
2002    *****
2003    ***
2004    ***
2005    ****
2006    ***
2007    ***
2008    *****
2009    ****
2010    **
2011    * undvik
2012    *****
2013    ****
2014    ****
2015    ****
2016 ***
2017 ***
2018 *****
2019 ****
2020 ****
2021 **?
2022 ****?
- Champagne årgångar - Champagne vintages
Millésimes champenois - Annate di champagne

TAGS / # Champagneprocessen - steg för steg ✓ Champagnestilarna ✓ Dosage nivåer ✓ Flaskstorlekar ✓ Typ av tillverkare NM, RM, CM etc ✓ Egenskaper - utseendet - doften - smaken, Champagne årgångar - Årgångstabell

Champagne årgångar - Champagne vintages 1900 - 2022
Bästa årgångarna för champagne

De stora husen – Les Grandes Marque - 24 stycken

Begreppet Grande Marque ("Stort märke") representerar internationell varumärkesmedvetenhet, ofelbart rykte och kundlojalitet. Termen har en lång historia; Unionen Maisons de Champagne (UMC), formellt känd som Syndicat du Commerce des Vins de Champagne, grundades 1882. Syndikatet grundades i Reims under ordförandeskapet i Florens Walbaum från Heidsieck och dess roll var att försvara och skydda de kollektiva intressena för sina medlemshus. Syndikat-medlemmarna ökade till omkring 61 hus 1884, men minskade sen sakta under de kommande årtiondena, eftersom mindre framstående producenter blev överskuggade av de dominerande varumärkena. Vid slutet av 1900-talet var champagnehusen som fortfarande var kvar eliten av NM i Champagne - Les Grandes Marques.

Antal hus: totalt 320 st (NM)
Antal odlare som äger sin mark och buteljerar och säljer sin champagne (RM): 2 016 st
Antal odlare som tillhör kooperativ: 2 735 st
Antal kooperativ: 42 st (CM)

Ayala • Ay
Billecart-Salmon • Mareuil-sur-Ay
Bollinger • Ay
Canard-Duchêne • Ludes
Deutz & Geldermann • Ay
Heidsieck & Co. Monopole • Reims
Charles Heidsieck • Reims
Henriot • Reims
Krug • Reims
Lanson Père et Files • Reims
Laurent-Perrier • Tours-sur-Marne
Moët et Chandon • Epernay
G. H. Mumm • Reims
Perrier-Jouët • Epernay
Joseph Perrier • Châlons-sur-Marne
Piper-Heidsieck • Reims
Pol Roger • Epernay
Pommery & Greno • Reims
Ch. & A Prieur • Vertus
Loius Roederer • Reims - Maison nr 1.
Ruinart • Reims
A Salon • Le Mesnil-sur-Oger
Taittinger • Reims
Veuve Clicquot-Ponsardin • Reims

Champagne Rosé från kända hus:
Ayala Rosé Majeur, Ayala Cuvée Rosé Nature, Billecart-Salmon Brut Rosé, Boizel Joyau de France, Boizel Brut Rosé, Bollinger Rosé, Edouard Brun Rosé Brut, Edouard Brun l’Élégante, Veuve Clicquot Rosé Brut, Charles de Cazanove Brut Rosé, Charles de Cazanove Vieille France, Louis de Sacy Brut Rosé Grand Cru, J. de Telmont Rosé, Delamotte Rosé, Deutz Brut Ros, Duval Leroy Brut Rosé, Champagne Gardet Brut Rosé, Champagne Gardet Rosé de Saignée Cuvée, Gosset Grand Rosé, Gosset Célébris Rosé Extra Brut, Alfred Gratien Cuvée Paradis Rosé, Alfred Gratien Rosé Brut, Charles Heidsieck Rosé Réserve, Laurent-Perrier Cuvée Rosé, Lenoble Rosé Millési, G.H Martel Brut Rosé, G.H Martel Victoire, Mercier Brut Rosé, Moët & Chandon Rosé Impérial, Moët & Chandon Grand Vintage Rosé, Moutardier Cuvée Rosé, G.H Mumm Brut Rosé, Joseph Perrier Vintage Rosé, Joseph Perrier Cuvée Royale Brut Rosé, Perrier-Jouet Blason Rosé, Piper Heidsieck Rosé Sauvage, Pommery Rosé Apanage, Roederer Rosé Vintage, Ruinart Brut Rosé, Taittinger Prestige Rosé, Thienot Brut Rosé

Champagne Rosé från odlare och coopérativ:
Paul Bara Brut Grand Rosé, Paul Bara Special Club Rosé, Baron Albert Brut Rosé, Baron Albert Cuvée AL, Beaumont des Crayères Fleur de Rosé, Beaumont des Crayères Grand Rosé, Christian Bourmault Cuvée R de Rosa, Christian Busin Rosé, Claude Cazals Cuvée Rosée, Chardonnet & Fils Rosé de Saignée, Charpentier Terre d’émotion Rosé, Charpentier Rosé Brut, Coessens Rosé de Saignée, de Castelnau Rosé Brut, Philippe Dechelle Brut Rosé, de Saint Gall Brut Rosé, de Sousa & Fils Cuvée des Caudalies Brut Rosé, de Sousa Rosé Brut, Duménil Brut Vieilles Vignes Rosé, Fallet Dart Brut Rosé, Nicolas Feuillate Cuvée 225, René Geoffroy Blanc de Rose, René Geoffroy Rosé de Saignée, Paul Goerg Rosé Brut, Henry Goutorbe Rosé Brut, Gremillet Brut Rosé Infiniment, Charles Heston Rosé Brut, Jacquart Brut Mosaïque Rosé, Jacqueline Dumez Rosé de Saignée, Larmandier Bernier Rosé de Saignée, Leclerc Briant Rubis de Noirs, R.C Lemaire Rosé de Saignée, Nicolas Maillart Rosé Grand Cru, Mailly Grand Cru l’Intemporelle Rosé, Mailly Grand Cru Brut Rosé, Pierre Moncuit Brut Rosé Grand Cru, Morel Père & Fils Rosé de Cuvaison, Morize Père & Fils Brut Rosé, Champagne Napoléon Rosé Brut, Alain Navarre Rosé de Saignée, Champagne Pannier Égérie Rosé de Saignée, Pierre Peters Rosé for Albane, Grand Prieur Rosé Brut, Denis Salomon Rosé de Saignée, Sanchez le Guédard Rosé de Saignée, Bernard Tornay Vieille Réserve Rosé, Veuve Fourny & Fils Rosé Premier Cru, Veuve Olivier & Fils Rosé de Saignée, Vincent d’Astrée Brut Rosé Rêve d’Été, Vincent d’Astrée Rêve d’Été Rosé de Saignée.

Läs mer om Champagne här!

Några böcker om champagne.
Guide HACHETTE 2020
Tyson Stelzer's The Champagne Guide 2020-2021
Essi Avellan's Champagne
Le champagne mégapoche pour les nuls - Pierre Rival
Nouveau voyage au coeur d'une bulle de champagne - Gérard Liger-Belair
Carnets de Champagne - Rémi Krug
Champagne, les vins que vous aimerez - Eric Glatre
Guide Véron des Champagnes - Michel Veron
Champagne, le rêve fragile - Samuel Cogliati
Un parfum de Champagne : 8000 champagnes - Richard Juhlin
Guide Revel des champagnes et autres bulles - Guénaël Revel
La Côte des Blancs en Champagne - Collectif
Champagne Histoire inattendue - Serge Wolikow et Claudine Wolikow
Exclusif Champagne - Jean-Michel Garnier
Champagne & Chandeliers - Bernadette O' Shea
Champagne - Gerhard Eichelmann
Le guide Larousse du champagne - Gerhard Eichelmann
Historias del Champagne - Jordi Melendo
Le champagne : Une histoire franco-allemande - Claire Desbois-Thibault et Werner Paravicini
Champagne, le Vin Secret - Richard Marchal
4000 Champagnes - Richard Juhlin
La Champagne et ses vins - Éditions Féret - Bruno Boidron et Éric Glatre
Les arts de l'Effervescence, Champagne ! - Collectif
Le goût du champagne - François Martin
Champagne Guide - Richard Juhlin
Vignobles de Champagne et vins mousseux - Histoire d'un mariage de raison - Benoît Musset
Le champagne - Dominique Lambert
Découverte de la dégustation du champagne - Carine Herbin et Joël Rochard
Le Ratafia de Champagne - Histoire et Recettes - Sandra Rota
Reims entre les vignes - Pascal Stritt, Catherine Coutant et François Schmidt
Bulle de champagne - Edouard Zarifian
Champagne ! Le bois sans modération - Éditions Effervescence
Une histoire du champagne - Max Buvry
Les Vins mousseux du monde/
World Encyclopedia of Champagne & Sparkling Wine - Tom Stevenson
The Finest Wines Of Champagne - Michael Edwards
Guide de l'Amateur de Champagne - Michel Mastrojanni
Champagne Grandeur Nature - James Turnbull
Champagne - Eric Glatre
Champagne - Författare: Peter Liem
Champagne: Wine of Kings and the King of Wines - Tom Bruce-Gardyne
Andra böcker:
Bollinger - Hervé Saint-Julien
Caves de Champagne - Michel Jolyot
Saisons en Champagne - Michel Jolyot
Les vins effervescents - Gérard Liger-Belair & Joël Rochard
Krug - Serena Sutcliffe och Olivier Krug

Råd vid servering av champagne och mousserande viner.

Den kylda flaskan sätts i ishinken.
Skär av folien med kniv för att få en jämn kant eller dra i bandet som finns runt halsen.
Tag av grimman och den lilla metallbrickan (eller lämna grimman kvar om korken är på väg).
Luta flaskan hela tiden. Håll tummen för som skydd för korken.
Fatta ett stadigt tag om korken och vrid flaskan med andra handen.
Av trycket pressas korken ut. (Skulle korken sitta mycket hårt får man använda tång eller sabrera!)
Låt korken glida ur flaskan utan att smälla!
- Om du nu inte vill det !

Fortsätt att hålla flaskan lutande så skummar inte vinet så mycket!
Torka av flaskmynningen med en servett.
Kontrollera korkens status.
Tillbehör:
- Decanter - Karaff
- Champagneglas

Le Blida: Typiskt glas hos champagnevinodlare. Blidan är staplingsbar, solid och diskmaskinssäker: det är glaset som står upp i alla situationer! Formen gör det möjligt att på bästa sätt bevara aromerna och smaka dem under de bästa och alla tänkbara förhållanden. Det är det bästa glaset att dricka sin champagne ur - i all objektivitet!

- Bricka
- Champagnekylare fylld till hälften med is och vatten
- Tygservett
- Flaskan
- Ev. sabel eller Champagnesabel, glasögon, handske, plåster.
Kom på en sabreringskurs!

Korken
Precis som det svaga pyset eller den ljudliga knallen vid öppnande säger korkens form och tillstånd oss en del om hur länge vinet har vilat i flaskan, och hur länge det har varit till försäljning. Om korken vidgar sig i botten -juponne- betyder det att flaskan är relativt ny och att korken fortfarande vill återta sin ursprungliga form. Om korken smalnar av mot botten kallas den cheville och betyder det att flaskan är gammal och du kommer endast att höra ett pysande då korken dras.

Grimman -agraffen – ”le muselet-plaque”- förslutningen, patenterad av Adolphe Jacquesson 1844 och som håller korken på plats, består av tre olika delar som tillsammans formar en funktion:

1. bandet i mjukt stål som galvaniseras eller/ och lackeras;

2. ”kroppen” eller ”buren” som består av fyra ben i mjukt stål

3. ” huvudet” – stålmetallskivan ”le plaque” i mjukt stål som, lackas och litograferas!
   Champagne René Jolly har uppfunnit en nya besparande förslutning kallad Muselet-Y.

4. Korken och trådburen är sedan överdragen med foliehätta- "la coiffe", som sträcker sig ner på halsen på flaskan till "collerette" nackbandet och som monteras på de flesta Champagne flaskor.
   Grimman är skruvad i 3 varv; öppnas alltså med sex 6 halvvarv. Tänk sex!

Bli en Placomusophile, Capsulophile eller Oenolabélofile

Champagneflaskan
Fram till nyligen vägde en champagneflaska på 75 cl. 900 g. Idag har en ny flaska utvecklats. Den här nya flaskan är 65 g lättare, den väger 835 g. För  blotta ögat är det inga skillnader med den föregående och tyngre modellen synliga. Experter anser att det är omöjligt att skapa en lättare flaska. I så fall kan den inte längre motstå det tryck som utvecklas i flaskan. (6 bar eller + / - ....2 gånger trycket i ett bildäck). Verallia  - största tillverkaren - gör 550,000 flaskor per dag.

Temperatur Vinkyl Champagne

Temperaturintervaller för champagne:
Förvaring i vinförvaringskyl: 10 till 12 grader.
Övre/undre gräns för förvaring: 7 till 15 grader.
Servering: Ung champagne – ca. 8 grader,
Servering: Årgångs/Prestigechampagne mellan 12 och 14 grader.

Champagne smakas av som allt vin!
Dekanteras vid behov (oftast mkt unga bubbliga och syrliga viner)

Servera med en hopvikt servett runt buteljen. Fyll glasen till max 2/3 i flera omgångar. Börja med lite i botten på glaset och fyll sen på. Magnumflaskor serveras med tummen i botten på flaskan – d.v.s. om man inte har tummen mitt i handen.

Söthethetsgraden hos champagne varieras genom tillsats av en blandning av vin och socker = Liqueur vid dégorgering. Mellan 500 och 750 g socker tillsätts per liter vin för att göra en Liqueur de dosage.

Non-dosage: 0% liqueur – restsocker <3g/ 3 gram finns naturligt kvar i flaskan!
Brut 100%, brut nature/non-dosé
Brut 0 zero , Brut total, Brut absolu
Ultra Brut, Brut Sauvage m.fl. namn

Extra brut » ½ % liqueur – restsocker 0-6 g/l, < 4 kalorier/glas
Brut » 1% liqueur – restsocker 0-12 g/l, < 6 kalorier/glas
Extra-sec (dry) » 1-3% liqueur – restsocker 12-20 g/l, 7–10 kalorier/glas
Sec » 3-5% liqueur – restsocker 17-35 g/l, 10-20 kalorier/glas
Demi-sec » 5-8% liqueur – restsocker 33-50g/l, 20-30 kalorier/glas
Doux » 8-15% liqueur – restsocker 50 g/l – uppåt., + 50 kalorier/glas

Söthetsgradering före 2010
CHAMPAGNE EXTRA BRUT  0 - 6 g/l
CHAMPAGNE BRUT <15 g/l
CHAMPAGNE EXTRA DRY  12 - 20 g/l
CHAMPAGNE SEC 17 - 35 g/l
CHAMPAGNE DEMI-SEC 33 - 50 g/l
CHAMPAGNE DOUX   > 50 g/l

Söthetsgradering efter 2010: Får dock avvika med max 3 g/liter
CHAMPAGNE EXTRA BRUT  < 6 g/l
CHAMPAGNE BRUT  < 12 g/l
CHAMPAGNE Extra Dry  12 - 17 g/l
CHAMPAGNE SEC, Dry  17 - 32 g/l
CHAMPAGNE DEMI-SEC  32 -50 g/l
CHAMPAGNE DOUX  > 50 g/l

OBS! - I EU artikel 58 No 607/2009 från 14/7 2009 säges att: "Sockerhalten får inte skilja sig med mer än 3 gram per liter från vad som står på produkt-etiketten".
Till exempel kan ett mousserande vin med 9 gram per liter restsocker märkas som antingen den torrare, mindre söta, klassificeringen av Extra Brut (eftersom 9 - 3 = 6 gram per liter), eller den något sötare klassificeringen av Brut eller till och med Extra Dry/Extra Sec/Extra Seco (eftersom 9 + 3 = 12 gram per liter).
Gamla typer av söthetsgrader:
Goût anglais » 17 - 66 g/l
Goût suédois » mellan 50 - 70 g/l
Goût français » 165 - 200 g/l
Goût américain » restsocker 30-40g/l – (tidigare 110 - 165 g )
Goût russe » 150 g/l och uppåt till 330 g/l
Hur söt champagnen var förr vet vi inte så mycket om men nämnas kan att vid mitten av artonhundratalet föredrog fransmännen söt champagne där tillverkaren tillsatt ca.165 gram socker per liter. I England 22-66 g/liter och i Ryssland var tillsatsen ofta 200-330 g/liter!
Lite fakta om gammal champagne! 
170 år gammal champagne som hittades vid Åland; Med nästan 150 g socker / liter  i denna skeppsbrutna champagne motsvarar det de tyska och franska sötma preferenserna från tiden. (Ryssarna ville oftast ha ännu sötare viner som innehöll upp till 30% socker, en jättestor dos 300 g /l.) Den funna skeppsbrutna champagnen innehöll också ovanligt höga halter av järn 118 µg (1 µg idag) bly 554 µg (27 idag), koppar 1400 µg (27 idag)  och arsenik 415 µg (82 idag) jämfört med moderna årgångar..det var en annan smak det !
Men 6 -7 gr/l dosering eller lite mer har en positiv och utjämnande effekt på den aromatiska utveckling av champagnen. Sötma är dessutom konserveringsmedel och ingår i grundsmakerna ! Utan viss sötma riskerar smakupplevelsen att kantra!
Bästa Doux champagnerna!
Doyard La Libertine Doux, Georges Laval Garennes Doux, Andre Beaufort Grand Cru Doux, B. Girardin Rubato Doux, Lallier 'Grand Dosage' Grand Cru Doux, Andre Beaufort a Ambonnay Grand Cru Doux Rose Fleury Pere et Fils Doux Millesime M. Brugnon Doux.

FLASKSTORLEKAR FÖR CHAMPAGNE: OBS-några inte godkända av EU.

• Un Huitième - 9.4 cl - (en åttondels fl.)

• Piccolo 1/4 – 18 cl

• Le Quart - 20 cl

• La Chopine - 25 cl = 2 glas

• La Fillette - 37,5 cl .

• halvflaska 1/2 - 37,5 cl

• Imperial Pint - 56.8 cl = fyra glas för W.C.

• Le Medium - 60 cl

• helflaska 1/1 – 75 cl = 7 glas

• Magnum 2/1- 150 cl

• Jeroboam 4/1 – 300 cl

• Rehoboam 6/1 – 450 cl

• Methusalem 8/1 – 600 cl

• Salamanazar 12/1 – 900 cl

• Balthazar 16/1 – 1200 cl

• Nebukadnessar 20/1 – 1500 cl

• Melchior 24/1 – 1800 cl

• (Sovereign 35/1 - 2625 cl (Specialtillverkad)

• Solomon 33,3/1 - 2500 cl (43 kilo)

• Primat 36/1 - 2700 cl (65 kilo) 1 meter hög

• Melchizedek/Midas 40/1 - 3000 cl och 54 kg tung. Pris:600.000

• Adélaïde 124/1 - 9300 cl (Specialtillverkad)

• Sublime 200/1 - 15000 cl

• Världens största/högsta är 14,5 meter och kan innehålla 140000/1 standardflaskor!

• Största glaset är 2.13 m högt och väger 18 kg (tomt). Det kan fyllas med 160 flaskor champagne och finns i Pierry nära Epernay.

Trycket i bubblande vin - “Mousserande” -räknas i atmosfärer eller kilo Pascal
Grand mousseux 6 – 8 atm vid + 20 grader ( vid +8 = 2,5 atm)
Mousseux 5 – 6 atm
Demi-mousseux 4,5 - 5 atm
Ett mousserande vin har ett tryck på minst 3,5 atmomsfärer
Fizzante är lätt mousserande (under 3,5 atmosfärer)
Prosecco 3 - 3,5 atm
Pét-nat 2.5-3 atm
Crémant 2 – 4,5 atm
Pétillant mindre än ca 2 atm
Moustillant 1 – 2 atm
Perlent mindre än 1 atm
Kyla och altitud dämpar trycket i flaskan hos champagne!
t.ex sänks trycket från normala 6 till ca 2,5 atm vid + 6 grader.
6 atm i en flaska motsvarar det tryck som finns i ett däck på en stor buss!!
Kolsyrans mängd kan variera mellan 100 mg/l – 2 g/l eller mer…..
12 g/l upplöst CO2, ger 1.6 × 10 potens 26 molekyler per m3.

Uträkning av antalet bubblor
Det finnas ca. 10 miljoner bubblor i en flaska/ = 1 miljon per glas.. och mer i en vanlig skumpa!
Men du ser inte alla! Om du skulle göra det har du druckit för mycket!

1. det genomsnittliga trycket i en flaska är 5.5 atm. vid 20 grader C.

2. en flaska på 750 ml innehåller 4,2 ml bunden kolsyra.

3. den genomsnittliga synliga bubblan är 0,5 mm.

4. volymen i den genomsnittliga ej synliga champagnebubblan är 69 miljondel av en milliliter.

Med dessa fakta kan man räkna ut att det finns minst 1 miljon bubblor i ett glas champagne. Man ser bara 30 % av bubblorna som lämnar vätskan!

”Burgundy makes you think of silly things;
Bordeaux makes you talk about them,
and Champagne makes you do them.”

«La Bourgogne vous fait penser à des choses stupides, Bordeaux fait vous parlez de leur... et Champagne fait vous les faites. "
Brillat-Savarin

Cooperativ i Champagne med code CM
BEAUMONT DES CRAYERES - 51530 - Mardeuil
CAVE COOPERATIVE DE PASSY GRIGNY - 51700 - Passy Grigny
CHARLES HESTON - 51220 - Pouillon
CHASSENAY D’ARCE - 10110 - Ville Sur Arce
COOPERATIVE VINICOLE DE BOURSAULT - 51480 - Boursault
COLLET - Aÿ
DE BARFONTARC - 10200 - Baroville
DE CASTELNAU - 51100 - REIMS
DE SAINT GALL - 51190 - Avize
DOM CAUDRON - 51700 - Passy Grigny
FRANCOIS PRINCIPE ARNOULT - 51480 - Fleury La Rivière
H. BLIN & C SCA - 51700 - Vincelles
 JACQUART- Reims
LE MESNIL UPR - 51190 - Le Mesnil Sur Oger
LE ROYAL COTEAU - 51190 - Grauves
MAILLY GRAND CRU - 51500 - Mailly Champagne
MARQUIS DE POMEREUIL - 10340 - Les Riceys
NAPOLEON - 51130 - Vertus - numera en NM
NICOLAS FEUILLATTE - 51530 - Chouilly
PALMER & Co - Societé Coopérative de Productuers des Grands Terroirs de la Champagne - 51100 - Reims
PANNIER - 02400 - Château-Thierry
PAUL GOERG - 51130 - Vertus
VEUVE DEVAUX - 10110 - Bar sur Seine
VINCENT D'ASTREE - 51530 - Pierry

Större Champagnehus i olika byar/städer
Michel Arnould • Verzenay
Beaumont des Crayères • Mardeuil
Albert Beerens • Bar-sur-Aube
Besserat de Bellefon • Epernay
Henri Billiot • Ambonnay
A. Charbaut • Epernay
André Clouet • Bouzy
Guy de Chassey • Louvois
Delamotte • Le Mesnil-sur-Oger
Delbeck • Reims
Devaux • Bar-sur-Seine
Drappier • Urville
Daniel Dumont • Rilly-la-Montagne
George Gardet • Chigny-les-Roses
Gatinois • Ay
Gosset • Ay
Alfred Gratien • Epernay
Jacquart • Reims
André Jacquart • Le Mesnil-sur-Oger
Larmandier-Bernier • Vertus
R & L Legras • Chouilly
Abel Lepitre • Mareuil-sur-Ay
Mercier • Epernay
Jean Moutardier • Le Breuil
Napoléon • Vertus
Bruno Paillard • Reims
Palmer & Co • Reims
Philipponnat • Mareuil-sur-Ay
Alain Robert • Le Mesnil-sur-Oger
Jacques Selosse • Avize
Alain Thiénot • Reims
Union Champagne • Avize
Vilmart • Rilly-la-Montagne
Cattier • Chigny-les-Roses

Information om annat bubbel än Champagne!

Det finns idag åtta appellationer (Appellation d’Origine Contrôlée; AOC) för mousserande vin som använder beteckningen Crémant; Alsace, Bordeaux, Borugogne, Die, Jura, Limoux, Loire samt Savoie. Frankrike är det största landet för mousserande vin produktion och producerar ca. 42 miljoner lådor varje år. Det följs av Tyskland (35 miljoner) och Spanien (17 miljoner). Som jämförelse producerar USA 8 miljoner lådor varje år.

Andra mousserande; Crémant, Espumoso, Sekt, Fizz, Spumante / bubbel Europa runt...

Alta Langa DOCG – torrt vitt och rosé
Asti Spumante D.O.C.G.
Bianco di Custoza DOC/DOP
Prosecco DOC/G ; leta efter Superiore från Valdobbiandene-Aromatisk, fruktig, perfekt för fester.
Franciacorta D.O.C.G; Från Lombardiet, gjort med Chardonnay, Pinot Bianco och Pinot Nero. Berlucchi och Ca 'del Bosco är de mest kända i detta området.
Oltrepo Pavese Metodo Classico D.O.C.G; Pinot Nero dominerande områden i Lombardiet
Trento D.O.C.; Bredvid Alto Adige vid foten av Alperna, är Trento känd för sin Chardonnay och Pinot Nero-baserade stil. Leta efter Ferrari som ett bra exempel.
Lambrusco
Cava, spanskt mousserande vin - Cava skapades 1872 av Josep Raventos.

...Britagne , Merret , British Fizz, Sparkling, engelskt bubbel...
NUMERA HETER DE: ‘Great British Classic Method’- GBCM om de görs enligt TM-metoden!

Australiskt mousserande vin ( mer än 3,5 bars tryck ), Méthode Tasmanoise
Champagna, sydamerikanska mousserande viner ofta "traditionell metod"
Champanski, ryskt mousserande vin ofta mycket sött.
Crémant, bubbel från 35 kontrollerade områden i Frankrike bl.a. Alsace (ca.50 % av all cremant), Loire, Bourgogne, Jura, Limoux, ...+ i Luxemburg och Tyskland
Espumante, Portugisiska  viner VQPRD ( mer än 3,5 bar tryck i flaskan )
Espumoso, spanska mousserande vin ( mer än 3,5 bar tryck i flaskan )
"Metod Cap Classique”, mousserande vitt vin från Sydafrika - även Vonkelwyn i enklare varianter…
Méthode ancestrale; från Gaillac och Limoux i Languedoc
Mousserande vin, pärlande (Frizzante, Spritzig, Pétillant, Pearl - 1 till 2.5 bar) - inte från Champagne-Ardennes!
Perlé, ljust franskt mousserande vin ( mindre än 2,5 bar tryck i flaskan )
Perlwein, tysk ljust mousserande vin ( mindre än 2,5 bar tryck i flaskan )
Pezsgő, Ungerns motsvarighet för mousserande vin är " pezsgő ".
Prickle, engelskt mousserande vin (< 2,5 bar tryck i flaskan )
Saumur, franskt ( ej champagne ) mousserande vin från Saumur .
Sekt, + Sekt b. A. + Winzersekt, tyska mousserande vita viner ( mer än 3,5 bar tryck i flaskan )
Semi-sparkling, lätta engelska  viner ( mellan 2,5 och 3,5 bars tryck )
Sparkling red, mousserande rött vin ( Australien)
Spritzig, tyskt ljust mousserande vin ( mellan 3,5 -2.5 bar)
Spumante , italienska mousserande viner ( mer än 3,5 bar ) 
Vino de Aguja, spanska mousserande viner ( mindre än 2,5 bars tryck )
Vouvray, franskt mousserande vin från Vouvray i Loire dalen.
Kan även vara pétillant.

Välkommen på provning i Stockholm av Årgångs Champagne!

Stilla viner kallas i Champagne för 'Coteaux Champenois'

I Champagne-regionen gör de också stilla viner (viner som inte är sprudlande). Coteaux Champenois är en AOC (Appellation d'Origine Contrôlée) från Champagne-regionen. Det gäller för samma område som det berömda bubblorna görs, men det hänvisar bara till de stilla vinerna.
Dessa viner kan vara röda, vita och roséviner.
Röd - Bouzy rouge är förmodligen det mest kända röda vinet i Champagne-regionen. Detta röda vin är tillverkat av Pinot Noir från de stora cru vingårdarna i Bouzy. Champagneproducenter som också skapar en Bouzy rouge, ägnar största uppmärksamhet åt dess kvalitet. Eftersom syran i detta röda vin är betydligt är det dock inte någon vinälskares favorit. Dessutom dinglar priset för en flaska Bouzy rouge runt 200 kr.
Vitt
Den vita Coteaux Champenois är gjord av Chardonnay eller en kombination av de tre kända sorterna i Champagne: Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Dessa fina vita Coteaux Champenois kan avnjutas som aperitif och är bra viner att kombinera med fisk- och skaldjursrätter.
Hög syra är fortfarande en framträdande egenskap.
Två champagnetillverkare som gör en intressant vit Coteaux Champenois är:
Champagne Veuve Godart & Fils, Champagne Diogène Tissier & Fils
Rosé
Ett glas rosé är förknippat med sommar o sol, ... och inte med Champagne-regionen. Ändå producerar Champagne-regionen en av de mest kända roséerna i Frankrike, med sin egen beteckning: AOC Rosé de Riceys. Les Riceys har fler hektar vinstockar (drygt 92 % Pinot Noir) än någon annan Champagneby, och är det enda vinodlingsområdet i Frankrike som har tre appellations d'origine – AOC Champagne, AOC Côteaux Champenois rött vin och AOC Rosé de Riceys.
Det här är en rosé som är föga känt till och med i själva Frankrike, även om det har varit ett AOC sedan 1947 men går tillbaka till 800-talet, med en höjdpunkt under Ludvig XIV som var ett fan av vinet och använde den lokala stenen för att bygga Versailles. Historien säger att stenen kom först, innan stenhuggarna introducerade honom för vinet.
Mindre än 20 producenter gör det, de mest kända kanske Jacques Defrance, Alexandre Bonnet och Morel Père et Fils, och alla verkar göra mindre än 10 000 flaskor. Smakar av torkade örter, hasselnötsfärgat, lätt oxiderade rosé som påminner om en finosherry
Byn Les Riceys ligger i södra champagneregionen: le Côte des Bar. Denna region ligger mycket nära Bourgogne-regionen och Chablis ligger bara 50 kilometer bort.
Jämför inte en Rosé de Riceys med någon annan rosé. Eftersom de specifika primära, fruktiga och blommiga dofterna för de flesta "sommar" roséer inte finns i Rosé de Riceys. I denna exceptionella rosé av Pinot Noir kommer du att upptäcka tertiära dofter, orsakade av vinets åldrande: tobak, lakrits, tryffel och humus.
Till och med färgen på Rosé de Riceys är allt annat än sommar: en orange, rostig, lökliknande färg. Det är därför som denna rosé ofta förknippas med hösten snarare än med sommaren! Och även om de flesta roséer är bäst att njuta av unga, måste Rosé de Riceys ha några år på nacken.
Bara för att nämna några tillverkare; kanske Bollinger är den mest kända och omdiskuterade med sin Côte aux enfants, en mytisk plot i byn Aÿ som tog dem 30 år att köpa tillbaka och skapa ett lieu dit; Bérêche & Fils Les Montées Ormes rouge är baserat i Montagne de Reims; Maison Geoffroy är ambassadör för Cumières. Roederer och Veuve Clicquot har båda meddelat att de är intresserade av att göra deras Mareuil-sur-Aÿ respektive Bouzy rouge mer tillgängliga.

Coteaux Champenois (stilla vin från champagneområdet)
Produktionen av Coteaux Champenois är inte begränsad till de mindre domaines / odlarna-producenterna. Kända hus som Bollinger, Henri Giraud och Bruno Paillard producerar fortfarande stilla viner.
Så nästa gång du är i Champagne varför inte prova lite champagne utan bubblorna? En (inte uttömmande) förteckning över producenter vars viner har fått gott rykte:
Jean-Marie Bandock: Bouzy Rouge
Robert Barbichon: Pinot Noir rouge
Baron Dauvergne: Bouzy Rouge
Herbert Beaufort: Bouzy Rouge
Barnaut: Bouzy Rouge Millésime and Clos Barnaut Rosé
Bérèche: Ormes Rouge Les Montées
Bollinger: La Côte aux Enfants
Françoise Bedel: Blanc Vin Cent Bulles and Meunier Blanc
Brice: Bouzy Rouge
Paul Clouet: Bouzy Rouge
Jérôme Cœssens: Rouge Vendange Egrappé
Gaston Collard: Bouzy Rouge
Roger Coulon: Vrigny Rouge
Jacques Defrance: Rosé des Riceys
Déhours: Les Rieux (blanc) and La Croix Joly (rouge)
Benoît Déhu: La Rue des Noyers (rouge and blanc available)
Egly-Ouriet: Cuvée des Grands Côtes (rouge)
Gatinois: Aÿ Rouge
René Geoffroy: Cumières Rouge NV, Pinot Meunier
Pierre Gerbais: Rouge and Cuvée Marie (rouge)
Henri Giraud: Coteaux Champenois Blanc
Gonet-Médeville: Ambonnay Rouge Cuvée Athénais
Gosset-Brabant: Aÿ Rouge Vielles Vignes
Olivier Horiot: Riceys Rouge, Riceys Blanc, Rosé des Riceys En Barmont, En Valingrain and Esquisse No. 2
Benoît Lahaye: Bouzy Rouge
Laherte Frères: La Troisièe Vie Meunier
Larmandier-Bernier: Blanc Cramant Nature and Vertus Rouge
Jacques Lassaigne: Coteaux Blanc
David Léclapart: Trépail Rouge
Larmandier-Bernier: Chardonnay and Pinot Noir
Lelarge-Pugeot: Blanc de Meuniers and Rouge
Aurèlien Lurquin: Rouge Les Crayères, Les Forcières Meunier, Blanc de Noirs Meunier and Chardonnay Blanc
Robert Moncuit: Chardonnay
Flavien Nowack: L'Arpent Rouge
Bruno Paillard: Blanc Mesnil Millésime
Pierre Paillard: Bouzy Rouge Les Mignottes and Les Gouttes d’Or (blanc) Franck Pascal: Confiance
Thomas Perseval: Blancs Le Pucelle and Le Village
R. Pouillon: Mareuil Rouge
Georges Remy: Bouzy Rouge – Les Vaudayants and Le Chapeau de Fer Camille Savès: Bouzy Rouge
François Secondé: Pinot Noir
Timothée Strœbel: Le Vin Tranquille blanc and rouge
Alfred Tritant: Bouzy Rouge
Jean Vesselle: Bouzy Rouge
Maurice Vesselle: Bouzy Rouge

Ekologiskt vin: Det finns en mängd oberoende organisationer som certifierar ekologiska viner. Deras kriterier varierar men jag känner inte till någon som inte når upp till EU:s definition om ekologiskt vin.  Inom EU ska druvorna odlas utan konstgödsel, utan kemisk ogräsbekämpning och utan kemiska växtskyddsmedel som penetrerar vinrankan.

Biodynamsikt vin: vilket i princip innebär att man förutom att odla ekologiskt tillämpar Rudolf Steiners läror och bland annat utgår från diverse astrologiska idéer i vinframställningen. Ett exempel kan vara att enbart buteljera vinerna när planeterna står i vissa gynnsamma positioner. De astrologiska inslagen gör biodynamisk vinodling kontroversiell. Man använder sig av speciella komposter och örtdekokter för behandla vingården. Ofta tar man hänsyn till en planteringskalender baserad på månfaser. Certifieras av privata organisationer som Demeter och Biodyvin.

Natur(ligt) vin: Ett begrepp som blivit populärt utan att egentligen ha någon definition. Tanken är att man gör så lite ingrepp som möjligt. Men vem som helst kan kalla sitt vin ”naturligt”. Vinet ska jäsas med naturligt förekommande jäst istället för odlad, inköpt jäst. Varken socker eller syra ska tillsättas, inte heller extra tanniner eller andra tillsatser. Vinet får inte utsättas för hård mekanisk påverkan, vilket utesluter sterilfiltrering, cryoextraktion, alkoholreduktion och microoxygenation (en mekanisk syresättning) samt även klarning - utom eventuellt med äggvita eller Agar Agar.

Culture raisonnée: "Motiverad kultivering" eller bokstavligt översatt - resonabel odling. Kan beskrivas som ”nästan ekologiskt”. Man använder ”helst” inga kemiska medel i vingården, men om t.ex. röta hotar att orsaka katastrof så tillåter att använda kemiska bekämpningsmedel. Finns ingen officiell definition eller certifiering för detta heller men många vinodlare hör till denna kategori.

Pétillant Naturel.
Pétillants Naturels, PN eller pét-nats för kort, är flask-fermenterade mousserande viner som produceras utan tillsats av socker, som i champagnemetoden används för att göra en sekundär jäsning. Ofta har pet-nats flaskor ingen tillsats av svavel eller använder filtreringsmetoder.

Ekologisk odling i Champagne - Association des Champagnes Biologiques - www.champagnesbiologiques.com/

Någon "Champagne Supernova" tillverkas inte men har givit namn till fenomenet SN 2003fg - Type Ia supernova. Läs mer!
Däremot tillverkas en Whisky Supernova i Skottland.

#Allt om Champagne!
#FAKTA: Så här går tillverkning av "le champagne" till.. även ekologisk odling och tillverkning! Fabrication de champagne.